Den senaste tidens händelser i Minnesota belyser en kritisk aspekt av amerikansk politik: den vertikala maktdelningsprincipen. Denna situation väcker frågor om hur väl systemets skyddsåtgärder står emot påtryckningar. Det är därför viktigt att följa vad som sker i Minnesota nu, skriver Dag Blanck, seniorprofessor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
”Befinner vi oss i en Fort Sumter-situation?” undrade Minnesotas guvernör Tim Walz nyligen i en intervju med tidskriften Atlantic. Fort Sumter, beläget utanför Charleston i South Carolina, markerade början på det amerikanska inbördeskriget i april 1861. Kan det verkligen vara så att ett inbördeskrig är möjligt i dagens USA? Den pågående turbulensen i Minnesota pekar på en konflikt mellan den federala regeringen och delstaten Minnesota, samt staden Minneapolis.
Inbäddad i denna konflikt är den federala invandringspolitiken, som faller inom federal jurisdiktion. Ett av president Trumps centrala vallöften inför 2024 var att inleda massdeportationer av personer som vistas olagligt i landet. Under det senaste året har federala myndigheter, inklusive Immigration and Customs Enforcement (ICE) och Customs and Border Protection (CBP), intensifierat sina insatser, med fokus på Minneapolis som senast. De brutala scener som har utspelat sig under razzior och i samband med protester kulminerade i att två amerikanska medborgare, René Good och Alex Pretti, sköts till döds av agenter från dessa federala myndigheter.
Protesterna mot dessa federala insatser har varit kraftfulla och har fått stöd från både statliga och lokala nivåer, där Tim Walz och borgmästare Jacob Frey har uttryckt tydlig opposition mot den federala regeringens agerande. Borgmästare Frey har till och med beskrivit situationen som en federal invasion av hans stad. Trots den bittra vinterkylan har tiotusentals människor deltagit i stora demonstrationer för att uttrycka sitt missnöje.
Opinionsundersökningar visar att även om ungefär hälften av amerikanerna stöder Trumps invandringspolitik, är en stor majoritet kritisk till hur de federala myndigheterna genomför detta, särskilt med tanke på dödskjutningarna i Minneapolis. Motståndet mot ICE och CBP är inte begränsat till demokrater; även oberoende väljare och en växande grupp republikaner uttrycker kritik.
Borgmästare Frey har blivit en symbol för det lokala motståndet och har uppmärksammats nationellt. I en intervju med New York Times den 31 januari talade han om balansen mellan lokala och federala myndigheter. Han påpekade att de federala poliserna i Minneapolis är tre gånger fler än stadens egen poliskår och att den federala regeringen har börjat be om information från vallängder inför de kommande kongressvalen.
Hur allvarlig är situationen? Kan paralleller dras mellan Fort Sumter och Minneapolis? Även om Minnesota inte är på väg att lämna unionen, har våldsnivån ökat markant och två dödsfall kan leda till ytterligare oro. Intressant nog har Donald Trump visat tecken på att förändra sin strategi på senare tid. Den kontroversiella chefen för ICE-operationen har flyttats till Kalifornien, och Trump har börjat tala om att trappa ner konflikten.
Detta motstånd från allmänheten mot den federala regeringens brutala insatser, samt betydelsen av det federala systemet med starka delstater och lokala myndigheter, kan indikera att de skyddsåtgärder som diskuterats fortfarande har viss relevans i Minnesota. Många undrar om Trump nu har överskridit en gräns i Minneapolis, särskilt med tanke på hans tidigare brott mot etablerade normer och den oförutsägbara karaktären av hans politik.
Utvecklingen i Minnesota är därför av stor betydelse att följa.
