Den svenska regeringen, under ledning av Benjamin Dousa, bistånds- och utrikeshandelsminister, har inlett en omfattande diskussion om hur svenskt bistånd kan bli mer effektivt med bibehållna kostnader. I förra veckan samlades över 120 biståndshandläggare och internationella experter för att diskutera strategier för att öka biståndets nyttovärde.
Behovet av bistånd är enormt, men den svenska statsbudgeten sätter gränser för hur mycket som kan avsättas. För att kunna stödja Ukraina har man tvingats minska biståndet till andra länder, vilket varit ett svårt men nödvändigt beslut. Dousa framhåller att Sveriges stöd till Ukraina är avgörande, då landet kämpar för sin frihet, vilket också är en kamp för Sveriges egen säkerhet.
Regeringen understryker att en minskning av biståndet inte innebär att man överger världens fattiga. Fokus ska ligga på hur biståndspengar används, inte bara hur mycket som spenderas. Genom att prioritera insatser med hög avkastning kan man stödja fler samtidigt som man ökar stödet till Ukraina.
För att identifiera effektiva insatser krävs vetenskapliga metoder och noggrann uppföljning av resultaten. Sida har fått i uppdrag att arbeta med evidens och effektutvärdering för att säkerställa att biståndet verkligen gör skillnad. Sverige har en lång tradition av att vara en av världens mest generösa biståndsgivare, och det är av stor vikt att använda beprövade metoder som är verksamma i de specifika kontexter där de tillämpas.
Forskning visar att investeringar i vacciner är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom global hälsa. En nyligen genomförd studie av forskare från Johns Hopkins University har beräknat att varje krona investerad i omfattande vaccineringsprogram i låg- och medelinkomstländer kan ge upp till 100 kronor i samhällsnytta. Det är en fantastisk avkastning som understryker vikten av att investera i förebyggande åtgärder.
Även inom utbildningssektorn kan effektivitetsvinster göras. Istället för att bygga dyra skolor, kan investeringar i strukturerad pedagogik ge betydande nyttovärden. En studie från 2023, utförd av akademiker vid Oxforduniversitetet och Världsbanken, uppskattar att sådan pedagogisk investering kan generera cirka 50 kronor i samhällsnytta per investerad krona.
Sammanfattningsvis handlar den nuvarande reformprocessen inte om att nedmontera biståndet, utan om att säkerställa dess legitimitet och förmåga att göra skillnad i en alltmer komplex värld. Genom att fokusera på beprövad erfarenhet och vetenskaplig analys kan Sverige bygga ett bistånd som håller, även när resurserna är begränsade.
