I sin nya bok, ”Goliath”s curse. The history and future of societal collapse”, diskuterar Luke Kemp, senior forskningsassistent vid Centre for the Study of Existential Risk vid Cambridge University, hur samhällen präglade av stora ojämlikheter blir mer sårbara och har kortare livslängd. Kemp argumenterar för att dessa ojämlika stater bär på fröet till sin egen undergång, men han ser också möjligheter till förändring.
Kemp noterar att många idag är mer benägna att föreställa sig en samhällskollaps orsakad av okontrollerad artificiell intelligens, kärnvapenkrig eller klimatkatastrofer, snarare än att vi gemensamt kan fatta beslut för att motverka dessa hot. Han anser att detta perspektiv är missvisande.
Boken har jämförts med tidigare verk som Yuval Noah Hararis ”Sapiens” och David Graeber och David Wengrows ”The Dawn of Everything”, och ger en omfattande översyn av mänsklighetens historia från paleolitikum och framåt. Genom att använda nya databaser som Moros (Mortality of States) och Seshat Global History Databank, undersöker Kemp hur stater har utvecklats genom historien.
En av hans centrala teser är att begreppet ”civilisation” ofta har använts som ett propagandaverktyg. I stället för att betrakta tidiga kungadömen som exempel på civiliserat beteende, föreslår han att vi ser dem som en historisk tillbakagång till hierarkiska strukturer, som liknar schimpansernas beteenden. De stater han beskriver kallar han för Goliatstater, där dominans råder över medborgarna och där ojämlikhet är normen.
Kemp visar att ojämlikhet inte uppstår enbart ur girighet, utan att vissa samhällen lyckas bevara gemensamma resurser under lång tid. Historiskt sett föregår ökad ojämlikhet ofta kollapsen av stater. För de vanliga medborgarna kan denna kollaps innebära en förbättring av livet, med återgång till ett jordbrukssamhälle med mindre dominans.
Han varnar dock för att vår nuvarande globala struktur är mer sammanflätad än tidigare, vilket gör en kollaps potentiellt katastrofal. I Sverige har ojämlikheten ökat markant, där en topp-vd nu tjänar betydligt mer än en industriarbetare, en utveckling som speglas över hela världen.
Kemp ser en oroande trend där demokratin eroderar, med en ökning av autokratiska tendenser globalt. Enligt V-Dem-institutet har andelen människor som lever i alltmer autokratiska stater fyrdubblats på tjugo år. Han framhäver att ojämlikhet och brist på demokrati är en stark indikator på en förestående kollaps.
För att motverka dessa trender framhäver Kemp vikten av starka sociala band. Samhällen som visar hög grad av samarbete och solidaritet har större chans att klara av kriser. Han föreslår att individer bör fokusera på att bygga relationer och färdigheter snarare än enbart på att samla på sig resurser.
Kemp påpekar att det finns ett starkt folkligt stöd för åtgärder som kan minska katastrofrisker, inklusive internationella avtal för att avskaffa kärnvapen och åtgärder mot klimatförändringar. Genom att använda digitala plattformar för att samla in åsikter från stora grupper av människor, ser han en möjlighet för ökad demokratisering och jämlikhet, vilket är nödvändigt för att undvika framtida kollapser.
