På torsdagen röstade lagstiftarna i Österrike med stor majoritet för en lag som förbjuder slöjor för flickor under 14 år i skolorna. Detta beslut har väckt starka reaktioner från människorättsgrupper, som anser att lagen är diskriminerande och kan leda till ökade samhällsskillnader.
Förbudet mot slöjor i grundskolor infördes första gången 2019, men upphävdes senare av författningsdomstolen. Trots protester från olika håll, som menar att lagen kan uppfattas som en diskriminering mot en specifik religion och riskerar att sätta barn i en svår situation, står den konservativa regeringen fast vid att lagen är konstitutionell.
Regeringen har fått press från allmänheten och föreslog förbudet tidigare i år med argumentet att det ska skydda flickor från förtryck. Enligt den nya lagen förbjuds flickor under 14 år att bära slöjor som ”täcker huvudet i enlighet med islamiska traditioner” i alla skolor.
I samband med omröstningen framhöll Yannick Shetty från liberala NEOS att slöjan ”inte bara är ett klädesplagg” utan också ”sexualiserar flickor”. Även Claudia Plakolm, integrationsminister, underströk att när en flicka får höra att hon måste dölja sin kropp för att skydda sig från männens blickar, handlar det inte om en religiös ritual, utan om förtryck.
Förbudet omfattar alla former av islamisk slöja, inklusive hijab och burka, och träder i kraft vid starten av det nya skolåret i september. Endast miljöpartiet röstade emot lagen, som enligt regeringens uppskattningar påverkar omkring 12 000 flickor. Föräldrar vars döttrar bryter mot reglerna riskerar böter på upp till 800 euro.
I det nationalkonservativa partiet FPÖ önskade man en ännu strängare lag och ville se förbudet gälla samtliga elever, lärare och annan personal. Kritiker, däribland Amnesty International i Österrike, menar att lagen utgör en uppenbar diskriminering av muslimska flickor och är ett uttryck för antimuslimsk rasism. De hävdar också att den riskerar att förstärka befintliga fördomar och stereotyper mot muslimer.
Även IGGOe, som representerar landets muslimska samfund, uttrycker missnöje och anser att förbudet äventyrar den sociala sammanhållningen, och att det istället för att ge barn egenmakt leder till stigmatization och marginalisering.
