Regeringen har meddelat en satsning på 15 miljarder kronor för att förbättra Sveriges skydd mot luftattacker. Denna information presenterades av försvarsminister Pål Jonson under en presskonferens vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen.
Den senaste tidens investeringar i luftvärnet har främst fokuserat på att skydda militära enheter och infrastruktur mot hot från stridsflygplan, robotar och drönare. Satsningen syftar till att bredda luftvärnsförmågan genom att etablera flera kompanier, vilka ska ha ansvar för att skydda specifika territorier.
Dessa kompanier kommer att ha till uppgift att skydda både militära förband och civil infrastruktur. Exempel på sådana objekt inkluderar hamnar, broar, järnvägsknutar, kärnkraftverk och städer. Systemen som ska användas kommer att vara kort- och medelräckviddiga och särskilt effektiva mot helikoptrar, drönare och lågt flygande stridsflyg, men de kommer inte att kunna hantera robotar eller stridsflyg på hög höjd.
Det nya luftvärnet kommer att vara flexibelt och knutet till avgränsade geografiska områden, med en första beställning planerad till industri för det första kvartalet 2026.
De 15 miljarderna som nu avsätts ingår i redan fastställda budgetramar för försvaret de kommande åren. Den pågående konflikten i Ukraina har tydligt visat behovet av ett starkt luftförsvar för att skydda civilbefolkningen. NATO har även ställt krav på sina medlemsländer att öka sina investeringar i luft- och missilförsvar.
Även om de exakta kraven på Sverige är hemliga, uttryckte NATO:s generalsekreterare Mark Rutte förra sommaren att det i genomsnitt behövs en fyrdubbling av medlemsländernas investeringar.
