Den nederländske historikern och författaren Rutger Bregman har nyligen fått uppmärksamhet efter sin medverkan i ”Skavlan & Sverige”, där han kritiserade den norske miljardären Petter Stordalen och hans likaså rika kollegor. Bregman argumenterar för att de välbeställda borde sluta klaga och istället betala mer i skatt för att minska samhällsklyftor. Han menar att ett samhälle som präglas av ojämlikhet förr eller senare kollapsar.
I sin senaste bok, ”Moralisk ambition. Sluta slösa bort din talang och börja göra skillnad”, som är översatt av Camilla Nordqvist, försöker Bregman att inspirera människor till handling. Men kritiker som Saga Cavallin har påpekat att hans budskap ibland framstår som övertydligt och banalt, vilket kan leda till att läsarna tappar intresset.
Bregman, som föddes 1988, har nått stor framgång och hans verk citeras ofta i internationella medier. Han har även fått beröm för sin förmåga att sprida kunskap och optimism, vilket Roland Paulsen uttryckte redan 2018 efter att ha läst ”Utopia för realister”.
Trots den positiva feedbacken finns det en upplevelse av att ”Moralisk ambition” fungerar mer som en lärobok med en tydlig moralisk agenda, där Bregman ofta talar direkt till läsaren, likt en entusiastisk predikant. Många av bokens kapitel, med rubriker som ”Nej, du duger inte som du är” och ”Utöka din moraliska cirkel”, ger en känsla av att författaren vill skaka om sina läsare snarare än att ge dem tröst.
Bregman uppmanar till handling mot globala utmaningar som sjukdomar, fattigdom och rasism, och han har startat en stiftelse för idealistiska entreprenörer. Medan boken erbjuder inspirerande exempel på individer som kämpat mot orättvisor, kan dess stil och upprepande budskap bli tröttsamma för en del läsare.
Som avslutning kan man säga att även om Bregmans mål är att väcka engagemang, kan den moraliska tonen och den repetitiva strukturen göra det svårt för många vuxna att fullt ut uppskatta ”Moralisk ambition”.
