Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har uttryckt en vilja att föra landet närmare Europeiska unionen, vilket inkluderar en potentiell anpassning till EU:s inre marknad. Starmer betonade att detta skulle ske om det bedöms vara i Storbritanniens ”nationella intresse”. Detta uttalande är ett av de tydligaste tecknen hittills på Labourregeringens avsikter att ompröva relationerna med Bryssel efter brexit.
I en intervju med BBC klargjorde Starmer att han inte önskar återinföra fri rörlighet för personer i sin helhet. Däremot är han öppen för att införa ett särskilt program för unga, som skulle möjliggöra för britter och EU-medborgare under 35 år att arbeta och resa i varandras länder under en begränsad tid. Han medgav samtidigt att det är troligt att EU kommer att kräva bredare eftergifter kring rörlighet för att Storbritannien ska få bättre tillgång till den inre marknaden.
Starmer signalerade också att regeringen kan se över reglerna för gränskontroller och redan nu anpassar sig närmare EU på områden som energi och utsläpp. Trots detta tonade han ner möjligheten att återansluta Storbritannien till EU:s tullunion, trots att flera framstående Labourföreträdare har lyft fram de potentiella ekonomiska vinsterna av detta.
Uttalandena har dock lett till hård intern kritik inom Labour. Flera parlamentsledamöter varnar för att en närmande till tullunionen eller den inre marknaden skulle strida mot tidigare vallöften och tvinga Storbritannien att följa EU-regler utan att ha något inflytande. Kritiker menar även att landet då kan behöva överge egna handelsavtal med tillväxtmarknader som USA och Indien.
Oppositionen har reagerat starkt. Ledaren för de konservativa, Kemi Badenoch, anklagar regeringen för att ”riva upp gamla brexitsår”, medan Nigel Farage och hans parti Reform UK förväntas använda frågan för att vinna stöd i tidigare Labour-fästen. Starmer avfärdar kritiken och hävdar att regeringen sysslar med ”seriös diplomati” snarare än symbolpolitik, men signalerna om ett närmare samarbete med EU har återigen gjort brexit till en central fråga i brittisk politik.
