Efter månader av förhandlingar har EU:s medlemsländer kommit överens om ett stort stödpaket till Ukraina. Det handlar om ett lån på totalt 90 miljarder euro, motsvarande omkring 953 miljarder kronor, som syftar till att säkra Ukrainas statsfinanser och militär under de kommande två åren.
Trots att krigskritiska EU-länder som Ungern, Slovakien och Tjeckien lyckats förhandla fram undantag från både lån och räntekostnader, kommer Sverige att delta i finansieringen av detta lån. Det råder dock osäkerhet kring huruvida Ukraina någonsin kommer att kunna återbetala dessa medel, vilket innebär att den ekonomiska bördan kan hamna på svenska skattebetalare under lång tid framöver.
Cypern, som för närvarande innehar ordförandeskapet i EU:s ministerråd, har uttryckt sin uppskattning för överenskommelsen som omfattar miljardstödet till Ukraina. Enligt Cyperns finansminister Makis Keravnos visar detta att EU fortsätter att agera beslutsamt till stöd för Ukraina och dess folk.
Det totala lånet delas upp i två huvudsakliga delar; en tredjedel, 30 miljarder euro, ska användas för att täcka Ukrainas löpande budgetutgifter, inklusive löner och samhällsservice, medan de återstående 60 miljarderna öronmärks för militärt stöd, främst inköp av vapen och ammunition.
För att lånet ska kunna börja betalas ut krävs nu godkännande från Europaparlamentet. Kritiker av kriget, som Ungern, slipper helt att betala för lånet, medan de andra medlemsländerna förväntas stå för räntekostnader som beräknas uppgå till cirka tre miljarder euro årligen från och med 2028.
Det finns även en kontrovers kring var Ukraina får köpa vapen och ammunition för lånepengarna. Frankrike förespråkar att så mycket som möjligt ska köpas från europeiska tillverkare, vilket är en del av en strategi för att stärka EU:s försvarsindustri.
Planen är att Ukraina ska få totalt 45 miljarder euro under innevarande år, fördelade på flera utbetalningar. Återbetalningen av lånet är villkorad, vilket innebär att Ukraina endast ska betala tillbaka om Ryssland avslutar kriget och betalar krigsskadestånd.
Det är dock oklart om Ukraina någonsin kommer att kunna återbetala lånet, och det internationella samfundet uppskattar att landet behöver minst 135 miljarder euro för att klara av både militär och civil finansiering under 2026 och 2027.
Sverige har dessutom åtagit sig att bidra med ytterligare 70 miljarder kronor fram till 2027, vilket gör att Sveriges totala åtagande sedan den ryska invasionen kommer att uppgå till över 180 miljarder kronor. Sveriges statsminister Ulf Kristersson har understrukit att landet kommer att fortsätta stödja Ukraina så länge det krävs.
