I 2026 års utrikesdeklaration framhäver Tidöregeringen en värld i förändring, där Rysslands krig mot Ukraina och ökade geopolitiska spänningar påverkar säkerhetsläget. Regeringens strategi innefattar fortsatt starkt stöd till Ukraina, ett ökat engagemang i Nato, ett mer handlingskraftigt EU och djupare internationella samarbeten för att säkerställa ”Sveriges fred, frihet och säkerhet”.
Stödet till Ukraina framhålls som regeringens främsta utrikespolitiska prioritet. Sedan invasionen har Sverige bidragit med omkring 114 miljarder skattekronor i både militärt och civilt stöd. Deklarationen betonar att krigets utgång kommer att påverka Europas säkerhet ”i minst en generation framåt”.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard beskriver stödet som en ”moralisk plikt” och en investering i framtiden för Europa. Regeringen håller fast vid sin strategi med två huvudpunkter: att ge mer stöd till Ukraina och att öka pressen på Ryssland. Vidare stödjer Sverige pågående förhandlingar med europeiska och amerikanska partner och är berett att bidra till en multinationell återförsäkringsstyrka om en överenskommelse nås.
Enligt Kielinstitutet är Sverige bland de länder som ger mest militärt stöd i förhållande till BNP. I år planeras dessutom ett ökat bistånd till Ukraina, för att nå minst 10 miljarder kronor, vilket skulle bli den största strategi som Sverige någonsin haft inom bistånd.
Regeringen förutser en långvarig konfrontation med Ryssland och anser att Europas säkerhet är hotad. Den kollektiva försvarsstrategin inom Nato framhålls som avgörande. ”Sveriges medlemskap i Nato gör vårt land säkrare. Vi står inte ensamma i en orolig tid”, säger Malmer Stenergard och understryker vikten av artikel 5.
Sverige har under sitt första år som allierad bidragit militärt i olika operationer, inklusive i Östersjöområdet och längs Natos östra flank. Den svenska närvaron i Lettland och bidraget med stridsflyg till Natos operation Arctic Sentry framhävs också. Sverige arbetar även för att skärpa EU:s sanktioner mot Ryssland, inklusive mot skuggflottan och energiintäkter.
Regeringen vill se ett mer geopolitiskt EU, där fler utrikespolitiska beslut kan fattas med kvalificerad majoritet. Utvidgningspolitiken för Ukraina och Moldavien lyfts fram som strategiskt viktig.
Under debatten om säkerhetspolitik har Sverigedemokraternas talesperson Aron Emilsson argumenterat för att Sverige inte bör utesluta kärnvapen på sitt territorium om det skulle bli nödvändigt. Detta skapar en tydlig skillnad i debatten mellan de som förespråkar restriktiva formuleringar och de som anser att trovärdig avskräckning kräver flexibilitet i en försvårad internationell situation.
Sammanfattningsvis är den svenska utrikespolitiken fortsatt fokuserad på att stärka både nationell och europeisk säkerhet i en tid av ökande osäkerhet och förändringar i det globala säkerhetslandskapet.
