I en debattartikel i Dagens Nyheter framhåller Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, att den splittrade politiken från USA under Donald Trump tvingar de nordiska länderna att söka nya lösningar för sin säkerhet. En djupare försvarsintegration mellan dessa länder föreslås som en väg framåt, där man delar resurser och militär ledning.
Trumps administrations politik har skapat en existentiell kris för NATO, och hotet från ett stort krig i Europa gör det oacceptabelt att förlita sig på en dysfunktionell allians. I sitt tal till nationen har Trump bland annat krävt att Grönland införlivas i USA, vilket visar på hans ovilja att samarbeta med andra allierade i säkerhetsfrågor.
Nato, som grundades på idéer om kollektivt självförsvar, har under Trumps styre blivit en fråga om amerikansk dominans snarare än samarbete. Den nya politiken från USA har lett till att Europa måste hitta sina egna vägar för att säkerställa sin säkerhet, vilket bland annat har resulterat i initiativ som den brittisk-franska koalitionen och förslag på en federal EU-armé.
För Sverige finns det ingen väg tillbaka till den militära alliansfriheten, men det finns behov av att anpassa sig till den nya verkligheten. Sveriges nationella säkerhetsstrategi pekar på vikten av att integrera sig i NATO, där medlemsländerna har ett ansvar för att bygga upp en gemensam försvarsförmåga.
Det pågår redan samarbeten mellan Nordens länder, och ett nyligen undertecknat nordiskt försvarskoncept öppnar för ytterligare militär planering. Diesen beskriver försvarsintegration som en möjlighet för länder att specialisera sina roller och dela på resurser, vilket skulle kunna öka avskräckningen mot hot från Ryssland.
Genom att skapa en mer sammanhållen nordisk försvarskraft skulle regionen kunna stå enad mot potentiella hot, vilket i sin tur skulle försvåra för Ryssland att splittra de nordiska länderna. Denna typ av integration är avgörande för att möta de nya utmaningar som den globala säkerhetspolitiken ställer.
