På söndagsmorgonen öppnade vallokalerna i Ungern för ett val som beskrivs som ett av de mest betydelsefulla på flera år för landets politiska framtid. Resultatet kommer att avgöra om premiärminister Viktor Orbán och hans parti Fidesz får fortsätta styra efter 16 år, eller om makten skiftar till en mer EU-vänlig riktning.
Viktor Orbán blev premiärminister första gången 1998 efter att Fidesz vann valet samma år. Han förlorade makten 2002 men kom tillbaka 2010 och har sedan dess styrt landet oavbrutet. I valet 2010 fick Fidesz en tvåtredjedels majoritet i parlamentet, vilket möjliggjorde omfattande konstitutionella förändringar. Orbán har behållit denna dominans vid flera val, däribland 2014, 2018 och 2022, ofta med kvalificerad majoritet. Under hans ledarskap har regeringen genomfört en ny konstitution, förändringar i valsystemet och en rad ekonomiska reformer.
En av de mest framträdande politikområdena som lyfts fram av hans anhängare är familjepolitik, där skattelättnader och bidrag har införts för barnfamiljer för att öka födelsetalen och stärka familjebildningen. Viktor Orbán och Fidesz har också genomfört sänkningar av vissa skatter och satsningar för att öka sysselsättningen, särskilt under 2010-talet.
Trots dessa framgångar har Orbán och hans regering mött kritik gällande rättsstaten, mediernas oberoende och relationen till EU. Enligt Orbán handlar reformerna om att skydda Ungerns suveränitet och nationella intressen, samt att bevara traditionella samhälls- och familjestrukturer. Regeringen har sett EU:s inflytande som ett hot mot landets politiska och kulturella linje.
Den ungerska regeringens relation till EU har varit konfliktfylld, där migrationspolitiken utgör en central konfliktlinje. Ungern har länge intagit en kritisk hållning till EU:s gemensamma migrationssystem och motsatte sig 2015 EU:s plan för omfördelning av asylsökande. Istället införde landet en restriktiv nationell migrationspolitik med fokus på gränskontroll och minskad invandring. Dessutom har Ungern upprätthållit relationer med Ryssland, även efter invasionen av Ukraina, vilket har skapat spänningar med EU och andra medlemsländer.
På den andra sidan står Péter Magyar, som har snabbt etablerat sig som en ledande oppositionspolitiker och är partiledare för Tisza. Han har tidigare varit en del av det politiska systemet under Fidesz, men bröt med det och gick in i opposition. Magyars politiska genombrott kom genom hans kritik av korruption och brist på öppenhet, vilket har gett honom stort stöd i opinionen.
Tisza profilerar sig som ett EU-vänligt alternativ och fokuserar på att återställa relationerna till Bryssel. Partiet har lyft fram frågor om rättsstaten, öppenhet och ekonomisk stabilitet, och har en mer liberal profil i samhällsfrågor än den sittande regeringen. Magyar har också uttryckt stöd för fortsatt europeiskt samarbete, särskilt gällande stödet till Ukraina i konflikten med Ryssland.
Opinionsmätningar och valfrågor
Inför valet står Orbán inför sitt mest utmanande läge hittills. Enligt flera opinionsmätningar verkar Fidesz vara i underläge mot Tisza. Mätningarna visar en jämn kamp mellan de två partierna, med Tisza som potentiell vinnare.
Valrörelsen har präglats av tydliga motsättningar, särskilt gällande Ungerns relation till EU och stöd till Ukraina. Orbán har motsatt sig att skicka vapen till Ukraina och varnat för att detta kan förlänga konflikten. Istället har han argumenterat för att landets fokus bör ligga på nationella intressen. Oppositionen under Magyar fokuserar å sin sida på inrikes frågor som korruption och behovet av reformer inom det ungerska politiska systemet.
Valdeltagandet förväntas bli högt, och vallokalerna är öppna mellan 06.00 och 19.00 på söndagen. Resultatet kan dröja flera dagar om kampen blir jämn, och det finns möjlighet att det slutgiltiga resultatet kan ta tid att fastställa.
