Debatten kring Ukrainas väg in i Europeiska unionen har utvecklats till en upphettad politisk konflikt. Volodymyr Zelenskyj och Viktor Orban har öppet diskuterat möjligheten att Ukraina skulle kunna få medlemskap innan landet har uppfyllt alla nödvändiga krav.
Förslaget om ett snabbspår, som några intressenter i Bryssel och Kiev föreslår att koppla till ett fredsavtal med Ryssland, möter motstånd inte bara från Ungern utan även från centrala EU-länder som Tyskland och en stor del av den europeiska opinionen. Kritiker varnar för att en sådan åtgärd kan underminera EU:s meritbaserade anslutningsprocess och komplicera fredsförhandlingarna med Moskva.
Zelenskyj har på sociala medier betonat Ukrainas ambition att vara ”tekniskt redo” för EU-medlemskap senast år 2027. Han anser att ett konkret datum borde inkluderas i en eventuell fredsplan med Ryssland, där han ser detta datum som en säkerhetsgaranti för Ukraina. Dessutom har han indikerat att Ryssland kan försöka blockera EU-processen om inget datum fastställs.
Orban har svarat med kritik och ironi, och understrukit att EU-medlemskap är en meritbaserad process som styrs av medlemsländerna och inte av de länder som ansöker om medlemskap. Han har kallat förslaget om ett hastigt medlemskap för en ”öppen krigsförklaring” mot Ungern och beskrivit Ukraina som ”Ungerns fiende” i flera skarpa uttalanden.
I samband med ett extra EU-toppmöte i Bryssel på torsdagen uppmanade Orban unionen att avsluta det ekonomiska stödet till Ukraina. Han menade att EU istället bör fokusera på att stärka sin egen konkurrenskraft och sänka energipriserna. Orban framhöll att ett stopp för stödet skulle möjliggöra en ”enkel seger” för EU.
Förslaget om ett snabbspår innebär att Ukraina skulle få en form av tidig eller ”partiell” EU-anknytning redan 2027, trots att nödvändiga kriterier för medlemskap inte är uppfyllda. Modererade versioner av förslaget talar om att Ukraina skulle få tillgång till den inre marknaden och stödsystem innan full rätt att delta i beslut.
Motståndet mot detta förslag är inte begränsat till Ungern. Även i Tyskland har regeringen uttryckt skepticism mot idén om att skapa flera medlemskapsnivåer. Förbundskansler Friedrich Merz har sagt att ett medlemskap redan 2027 är ”uteslutet” och att kriterierna måste uppfyllas i linje med EU:s regelverk.
Opinionsundersökningar visar att en stor majoritet av européerna, runt 75 procent, är emot att Ukraina skulle bli medlem innan kriterierna är uppfyllda. Många uttrycker oro för kostnader, regelkonflikter och konkurrensförhållanden. Ukraina har dessutom stora problem med utbredd korruption, vilket ytterligare komplicerar situationen.
Kritik mot förslaget kommer också från andra politiska håll. Li Andersson, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, har varnat för att ett snabbspår kan urholka principen om meritbaserat medlemskap och skapa osäkerhet både för Ukraina och EU.
Att koppla EU-medlemskapet till ett fredsavtal med Ryssland riskerar dessutom att försvåra fredsprocesserna. Kreml har tidigare uttryckt att de inte kan acceptera Ukraina i västliga säkerhetsstrukturer, vare sig det gäller Nato eller EU. Nya krav på medlemskap eller förtursdatum lär inte tas emot väl i Moskva.
Den pågående konflikten mellan Zelenskyj och Orban speglar en djupare konflikt inom EU angående unionens framtid och värderingar i tider av kris. Frågan handlar inte bara om en president och en premiärminister, utan om EU:s trovärdighet och principerna för regeringars enighet och meritbaserade processer, samt de risker som följer med att politisera ett medlemskap mitt i en av Europas mest komplexa säkerhetspolitiska kriser.
