En domstol i Stockholm har beslutat att fria sex klimataktivister som genomfört en aktion mot en av Claude Monets tavlor på Nationalmuseum. Händelsen, som inträffade nyligen, är en del av en växande trend av klimataktioner som riktas mot kulturella symboler i Europa.
Trots att aktivisterna orsakat skador genom att kladda röd färg på skyddsglaset framför Monets verk ”Konstnärens trädgård i Giverny” och limma fast sina händer, ansåg tingsrätten att det saknades uppsåt att skada tavlan. Detta ledde till att de åtalade friades och att museet inte får något skadestånd för rengöringskostnader som uppgick till nästan 20 000 kronor.
Domaren Thomas Arvefors förklarade i en intervju för Samnytt att det krävs uppsåt för att dömas för brott och att de tilltalade inte haft avsikt att skada tavlan. ”Vi konstaterade att de inte haft uppsåt att skada något,” sa Arvefors.
Den ovanliga domen har väckt kritik och förvåning, särskilt eftersom liknande aktioner har skett på museer i flera europeiska städer, inklusive London och Berlin. Det finns en växande oro bland kulturella institutioner kring att framtida konstlån kan begränsas om det rättsliga skyddet uppfattas som otillräckligt.
Flera museer har redan skruvat upp sina försäkringspremier och förstärkt sina säkerhetsåtgärder i ljuset av dessa incidenter. Domarens resonemang har väckt frågor om hur rättssystemet bedömer uppsåt och skada i sådana sammanhang.
Arvefors menar att den lagliga bedömningen är strikt och att domstolens beslut enbart grundar sig på de specifika omständigheterna i fallet. ”Det krävs ju uppsåt för att man ska kunna dömas för ett brott, det kan man inte tumma på,” tillade han.
Det är tydligt att denna dom kan sända signaler till andra aktivister om att liknande aktioner mot kulturella verk kan utföras utan rädsla för rättsliga konsekvenser, så länge inget uppsåt att skada kan bevisas. Denna situation skapar en konflikt mellan klimataktivism och skyddet av kulturarv, vilket kan få långsiktiga konsekvenser för både museer och konstvärlden.
