NY RAPPORT BEKRÄFTAR: Forskningen om kvinnosjukdomar som endometrios backar i statliga anslag samtidigt som väntetiderna för diagnos fortsätter att öka.
Endometrios drabbar drygt 10 procent av alla som fötts med livmoder, men kunskapen om sjukdomen är fortfarande bristfällig och behandling saknas. Detta fördröjer diagnoser ofta med 5–7 år, enligt Statistik från Läkartidningen.
Influencern och 21-åriga Thea Sanne berättar för Aftonbladet och SVT om sin kamp mot en liknande sjukdom, adenomyos, en variant av endometrios. – Det kändes som att någon slog med en kniv i magen, och smärtan var outhärdlig, säger hon.
Forskningen backar – regeringen sänker bidrag
Trots det stora lidandet väljer regeringen att sänka forskningsbudgeten för kvinnors hälsa med 600 miljoner kronor i höstbudgeten för 2025, rapporterar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Organisationen varnar för att detta leder till ännu sämre vård och längre väntetider.
”Mindre pengar till kvinnovård, tillfälliga kökortningspengar hjälper inte på sikt”, skriver SKR i ett pressmeddelande.
Enligt en 2025-rapport från Forte och Vetenskapsrådet gäller det att kraftigt öka forskningen både för förståelse och behandling av kvinnosjukdomar som endometrios för att förbättra folkhälsan och skapa jämlik vård.
Efterfrågar politisk handling – men motstånd väntas
Frågan har lyfts i riksdagen flera gånger genom åren. 2015 ställde moderaten Cecilia Widegren frågor till dåvarande statsrådet Gabriel Wikström om bristen på kunskap och vårdens ojämlika tillgång. Socialdemokraternas motion om ökade forskningspengar 2024 avslogs däremot.
Medan patienter som Sanne tvingas vänta i åratal och leva med svåra smärtor, står kampen för ökade resurser och snabbare diagnoser fortfarande på paus. Regeringens nedskärning nu riskerar att förvärra situationen ytterligare.
Så påverkar det dig
Endometrios och adenomyos leder inte bara till extrem mensvärk utan påverkar även psykisk hälsa och arbetsförmåga. Med längre väntetider och krympande forskning missar tusentals svenskar möjlighet till snabb hjälp och bättre livskvalitet.
Vad händer nu? Debatten om kvinnosjukdomars status på forskningsagendan väntas intensifieras. Flera experter och patientorganisationer kräver nu att politiken agerar skyndsamt och prioriterar kvinnors hälsa i budgetarbetet.
Vikten av att bygga specialiserade forskningsmiljöer och underlätta diagnosprocessen är nödvändig för att minska lidandet och ge tusentals kvinnor bättre livsvillkor. Utan mer resurser kvarstår lång väntetid och otillräcklig vård – en allvarlig samhällets hälsoutmaning som behöver lösas redan idag.
