Högsta domstolen har fastställt att SVT begick ett betydande intrång i Linda Karlströms privatliv, men hon får inget skadestånd. Detta beslut följer på en långdragen rättsprocess där Karlström först vann i tingsrätten innan hon förlorade i både hovrätten och Högsta domstolen.
Domstolen konstaterar att publiceringen av dokumentären ”Vaccinkrigarna” utgjorde ett allvarligt intrång i Karlström privatliv. Trots detta motiverar Högsta domstolen sin dom med att dokumentären behandlade ett ämne med stort samhälleligt intresse, nämligen antivaccinationsrörelsen. Karlström anses ha gjort sig till en offentlig person genom sina uttalanden, vilket gör att journalisternas metoder, inklusive användning av falska identiteter och dold kamera, bedöms som berättigade i relation till yttrandefriheten.
Högsta domstolen slår fast hovrättens slutsats, där det konstaterades att intrånget var allvarligt men att staten inte brustit i sina ”positiva förpliktelser” enligt Europakonventionen. Detta innebär att det svenska mediesystemet, trots sina brister, anses tillhandahålla tillräckligt skydd för privatlivet i sådana fall.
Under tingsrättens prövning i mars 2023 dömdes staten att betala 100 000 kronor i skadestånd, men detta beslut ändrades av Svea hovrätt i november 2024. Hovrätten erkände intrånget men menade att Karlström hade tillgång till andra rättsliga åtgärder, såsom förtalstalan, vilket ansågs ge ett tillräckligt skydd.
I en exklusiv intervju med Samnytt har Karlström beskrivit händelsen som ett intrång i hennes hem. Hon uttryckte att det kändes som att ”de våldtog mitt hem” när SVT:s medarbetare filmade henne under falska förespeglingar.
Konsekvenserna av SVT:s agerande har varit betydande för Karlström, som har upplevt förlorade uppdrag och social utfrysning. Samnytts journalist Mattias Albinsson har kritiserat SVT:s metoder som oetiska och menar att de inte uppfyller journalistiska standarder, då de riktades mot en privatperson snarare än mot makthavare.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har också framhållit att även om wallraffning är lagligt, bör det användas med stor försiktighet och att det svenska självregleringssystemet primärt fokuserar på publicerat innehåll snarare än på de metoder som används för att skaffa materialet.
Debatten kring SVT:s agerande har även belyst kontrasterande fall, såsom Damir-fallet, där en grovt kriminell person erhöll ett skadestånd på 840 000 kronor efter att straffet bedömdes för hårt. Kritiker av detta beslut framhåller att det är orimligt att en privatperson som drabbats av ett intrång av public service nekas ersättning, samtidigt som staten betalar ut stora belopp i andra fall.
Detta fall väcker viktiga frågor om pressetik och ansvar, och kommer sannolikt att fortsätta att vara föremål för debatt i den svenska offentligheten.
