En ny undersökning visar att mer än hälften av de tillfrågade, både i så kallade utsatta områden och utanför, anser att invandringen har förbättrat Sverige. Undersökningen, som genomförts av Indikator Opinion på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, avser att bidra till ett samhälle där mångfald ses som en styrka. Resultaten presenterades i december i Sverigerapporten: Trygghet, tillhörighet och integration i vardagen, med stöd av Jacob Wallenbergs Stiftelse.
Enligt Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, har Sverige kommit att beskrivas som ett samhälle präglat av oförenliga perspektiv, där kultur, religion och ursprung uppfattas som hinder för gemenskap. Detta menar han riskerar att dölja det som verkligen förenar människor.
Undersökningen visar att 93 procent av respondenterna i övriga Sverige och 85 procent i utsatta områden känner sig som en del av det svenska samhället. Sju av tio i båda grupperna anser att man kan vara svensk och samtidigt identifiera sig med en annan kultur.
Trots att många invandrare inte har upplevt Sverige som det var för några decennier sedan, finns det en stark övertygelse om att deras närvaro har gjort landet bättre. Bland invandrare i utsatta områden instämmer 59 procent i detta påstående, medan motsvarande siffra för resten av landet är 54 procent.
Det är dock värt att notera att 43 procent av de som bor i utsatta områden anser att mångkultur försvårar sammanhållningen i samhället, jämfört med 55 procent i övriga Sverige. Invandrare med utländsk bakgrund i utsatta områden är också mindre benägna att se mångkultur som ett hinder än de med svensk bakgrund.
Undersökningen visade också skillnader mellan unga i utsatta områden och övriga Sverige. Nära sju av tio unga med utländsk bakgrund i utsatta områden anser att Sverige har blivit bättre av invandring, medan drygt fem av tio i övriga Sverige delar samma uppfattning. 64 procent av respondenterna i utsatta områden skulle inte ha något emot en statsminister med utländsk bakgrund, jämfört med 60 procent i resten av landet.
Trots otryggheten i många utsatta områden trivs 61 procent av invånarna där de bor, även om 26 procent uttrycker en önskan att flytta. Otryggheten på kvällen är också mer påtaglig i dessa områden, där oron för skjutningar och bombdåd är dubbelt så stor.
Respondenterna fick även ange vilka faktorer de anser är viktigast för att en person ska betraktas som svensk. Att följa svenska lagar och demokratiska värderingar var det mest framträdande svaret, men fler i övriga Sverige än i utsatta områden valde detta alternativ, 67 procent mot 53 procent.
Det är också intressant att se hur synen på mångkultur varierar beroende på vilket parti man sympatiserar med, vilket visar på djupgående skillnader i den svenska debatten.
