Trots skärpta regler för invandring fortsätter Sverige att se ett betydande inflöde av nya medborgare. En ny rapport från Kunskapsverket belyser hur integrationen av utrikes födda inte går som förväntat.
Sverige har under de senaste decennierna förändrats från att vara ett av Europas mest homogena länder till en mer mångkulturell nation. I dag är nästan 30 procent av befolkningen födda utomlands eller har föräldrar som är utrikes födda, vilket innebär att cirka 2,2 miljoner människor, motsvarande 21 procent av befolkningen, är utrikes födda.
Analysen fokuserar särskilt på de personer som invandrat från vad som klassas som typiska flyktingländer. Bland dessa är de största ursprungslanden Syrien, Irak, Iran, Somalia och Afghanistan. Sedan 2005 har antalet utrikes födda från dessa länder ökat med cirka 650 000, en ökning på mer än 130 procent.
En intressant aspekt av rapporten är att de som kommer som asylsökande tenderar att stanna längre i Sverige jämfört med de som invandrat för arbete. Av de som kommit från flyktingländer sedan 2005 har åtta av tio valt att stanna, medan mer än hälften av dem som kommit från arbetskraftsländer och EU har utvandrat igen.
Trots att skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda har minskat, har en stor grupp utrikes födda personer fortfarande svårt att försörja sig. Av de 1,7 miljoner utrikes födda i arbetsför ålder arbetar endast 70 procent, jämfört med 84 procent av de inrikes födda. Dessutom är 33 procent av de utrikes födda inte egenförsörjande, vilket är en oroande ökning bland dem som kommit hit efter 2005, där andelen är 37 procent.
Den rapporterade arbetslösheten bland utrikes födda är också en stor utmaning. Medan 2,3 procent av de inrikes födda är arbetslösa, ligger siffran för utrikes födda på 8,9 procent. De som aktivt söker arbete är ofta från flyktingländer, där åtta av tio av de 146 000 utrikes födda som är arbetslösa har sin bakgrund i dessa länder.
En annan viktig faktor är att många utrikes födda har jobb som inte kräver högre utbildning. Av dessa arbetar en av fyra inom kommuner och regioner. Trots detta har antalet utrikes födda som står utan arbete ökat kraftigt under de senaste åren, från strax över 300 000 till nästan 500 000.
Rapporten identifierar bristande kunskaper i svenska samt avsaknad av relevant utbildning som två stora hinder för att komma in på arbetsmarknaden. En tredjedel av de utrikes födda i arbetsför ålder anses sakna tillräckliga läsfärdigheter för att kunna delta fullt ut i arbetslivet. Under perioden från 2017 till 2023 påbörjade 384 000 elever en kurs inom svensk för invandrare (sfi), men bara en tredjedel av dem avslutade den sista nivån, vilket är nödvändigt för att uppnå funktionell självständighet i språket.
Denna rapport från Kunskapsverket pekar på de utmaningar som återstår i Sverige när det kommer till integration och sysselsättning för invandrare. Det är tydligt att det krävs fler insatser för att nå en mer framgångsrik integration.
