Forskningen bakom hjärtsjukvården sviker kvinnor – så lyder en skarp varning från Maria Sundqvist, ordförande för Branschorganisationen för Hjärtstartare i Sverige (BFHS). Trots att hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Sverige är de fortsatt underrepresenterade i kliniska studier. Detta leder till snedvriden evidensbas och vård som inte tar hänsyn till kvinnors unika symptom och behov.
Hjärtforskningen har historiskt byggt på en manlig norm. Kvinnor har exkluderats från studier med motiveringar som hormonella svängningar, graviditet och fertilitetsrisker. Konsekvensen är att diagnostiska kriterier och behandlingsrekommendationer fortfarande i stor utsträckning är kalibrerade efter männens sjukdomsmönster. Det gör att kvinnor feldiagnostiseras, får behandling senare och ofta får sämre prognos, enligt BFHS.
Symptomen ser annorlunda ut för kvinnor
Den klassiska bilden av en hjärtinfarkt är en man med kraftig bröstsmärta – men kvinnor rapporterar ofta diffusa symptom som andfåddhet, extrem trötthet, illamående, rygg- eller käksmärta eller en diffus obehagskänsla. I vissa fall saknas bröstsmärta helt. Detta gör att vårdpersonal, tränade att känna igen en mans modell, riskerar att avfärda kvinnors symptom som stress, ångest eller magproblem.
Studier visar att kvinnor har högre risk för fel initial diagnos vid hjärtinfarkt och får i lägre utsträckning tillgång till avancerad behandling. Kvinnor söker dessutom vård senare, delvis eftersom symtomen är svårare att identifiera. När de väl söker vård möts de ofta av längre väntetider och mer osäker handläggning, vilket ökar komplikationsfrekvensen och risken för dödlighet.
Tydliga krav på förändring från branschen
BFHS lyfter fram tre krav för att säkra en mer jämlik hjärtvård:
- Striktare krav på könsbalans i kliniska studier – kvinnor måste inte bara inkluderas utan data ska analyseras och redovisas könsuppdelat.
- Nationella riktlinjer måste integrera kvinnospecifika riskfaktorer, som graviditetsdiabetes och förtidigt klimakterium, i bedömningar och uppföljningar.
- Informationskampanjer till kvinnor för att öka medvetenheten om att hjärt- och kärlsjukdom är deras största dödsrisk och minska fördröjd vård.
Maria Sundqvist konstaterar: ”Vi accepterar inte säkerhetsstandarder som ignorerar halva befolkningen. Kvinnors hjärta är inte komplicerade, det är normen som är felkonstruerad.”
Vad händer nu?
Debatten om kvinnors hälsa i hjärtsjukvården rasar vidare och flera aktörer inom svenska sjukvården har nu allt större press på sig att agera snabbt. För kvinnor i Sverige kan resultaten bli livsavgörande – det handlar om rätt till korrekt diagnos och effektiv behandling när livet står på spel.
Med ökad könsmedveten forskning och anpassad vård kan vi inom kort få se ett paradigmskifte där hjärtsjukvården äntligen möter kvinnors faktiska behov och symptom.
