Lagom till internationella antikorruptionsdagen publicerar Polismyndigheten en rapport som ger en oroande bild av korruptionens utbredning i Sverige. Enligt lägesbilden är den verkliga omfattningen av korruptionen betydligt mer utbredd än vad den officiella statistiken visar. Även om den anmälda brottsligheten förblir låg, döljer sig bakom dessa siffror en utveckling som beskrivs som alltmer professionell och systematisk, med starka kopplingar till organiserad brottslighet.
Under perioden från november 2024 till november 2025 har Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgruppen (NKIG) mottagit 99 ärenden om korruptionsbrott. Detta är ungefär samma nivå som tidigare år, men polisen varnar för att den verkliga brottsligheten troligen är betydligt större, särskilt i kommuner och regioner där anmälningsviljan är låg och det inte finns någon obligatorisk anmälningsplikt.
Rapporten pekar ut kommunala verksamheter, som avfallshantering och tillsyn, som särskilt utsatta för korruption, trots att dessa ofta inte syns i statistiken. Organiserad brottslighet använder allt oftare korruption för att få tillgång till samhällsviktig verksamhet. Det handlar inte bara om traditionella mutor utan även om relationer, hot och intressekonflikter som påverkar hur individer agerar.
En av de mest alarmerande förändringarna är professionaliseringen av korruptionen, där den nu fungerar som en del av en ”tjänstefierad” brottsmarknad, ofta kallad crime-as-a-service, där specialiserade mellanhänder förmedlar kontakter mellan mutgivare och mutmottagare. Detta innebär att korruption inte längre sker sporadiskt, utan har blivit en strukturerad verksamhet med tydliga syften.
Rapporten uttrycker särskild oro över det växande användandet av kryptovalutor i mutbrott, vilket möjliggör överföringar av stora belopp utan insyn från traditionella kontrollsystem. Kryptovalutor är svårare att spåra och kan lätt användas i länder där de accepteras som betalning, vilket gör att mutor kan flyga under radarn.
Det framgår också att systemet för att motverka penningtvätt ofta missgynnar laglydiga medborgare snarare än att effektivt stoppa organiserad brottslighet. Många upplever att de strikta kraven på redovisning av penningtransaktioner är byråkratiska och intrångande.
Enligt rapporten är illegal avfallshantering ett område där korruption och organiserad brottslighet går hand i hand. Den kriminella ekonomin tjänar miljardbelopp årligen genom att manipulera eller dumpa avfall på olagliga sätt, med korruption som en avgörande faktor för att möjliggöra dessa aktiviteter.
Rapporten varnar också för korruptionens inverkan på centrala samhällsfunktioner, inklusive säkerhetsbranschen och hamnar. Här kan även mindre mutor leda till allvarliga konsekvenser, som att kriminella får tillgång till känslig infrastruktur. Polisen manar till en förändring av kulturen kring korruption och betonar vikten av ökad transparens och samarbete mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle för att identifiera risker och stärka kontrollsystemen.
Sammanfattningsvis understryker rapporten att korruption inte bara är ett individuellt brott, utan en sårbarhet som kan infiltrera offentliga institutioner och hota demokratin.
