Ett fredsavtal som innebär amnesti för Rysslands krigsbrott skulle vara en katastrof, anser Oleksandra Matvitjuk, 42, ukrainsk fredspristagare. Hon efterlyser en särskild tribunal för kriget och betonar att rättvisa måste vara möjlig även om Ukraina förlorar.
När Ryssland inledde sitt anfallskrig 2022 valde Oleksandra Matvitjuk att stanna kvar i Kiev och fortsätta sitt arbete. Många internationella humanitära organisationer valde istället att evakuera sin personal. ”De övergav sitt uppdrag precis när det var som mest angeläget,” säger hon. Matvitjuk, som är ordförande för den ukrainska människorättsorganisationen Centre for civil liberties, beskriver det internationella samfundets initiala flykt som en reflexhandling som speglar en allvarlig brist på ansvar.
Nu, när kriget går in på sitt femte år, har Centre for civil liberties dokumenterat ryska krigsbrott sedan 2014. Under 2022 intensifierades insamlingen av bevis avsevärt. ”Mycket av vårt material lämnas över till åklagare, men utredningarnas framtid är osäker,” förklarar hon. En amnesti för krigsbrott togs upp i ett ryskamerikanskt fredsförslag, men Matvitjuk gör sig inga illusioner om att frågan är död.
”Putin kommer aldrig att gå med på ett avtal som möjliggör rättsprocesser. Vårt mål är därför att motverka allt som hindrar ansvarstagande,” säger hon. Hon förtydligar att brotten utreds på flera nivåer, där internationella domstolen i Haag, ICC, står utanför eventuella avtal.
Matvitjuk varnar för att en amnesti skulle sända en förödande signal. ”Det skulle betyda att man kan invadera ett land, döda invånare och gå fri,” säger hon. Denna känsla av orättvisa kan leda till allvarliga konsekvenser, där individer i Ukraina kan ta lagen i egna händer. ”Det kan bli våldsamt.” Hon föreslår att en särskild tribunal inrättas för kriget i Ukraina, liknande Nürnberg-processen, som skulle kunna skapa en modell för ansvarstagande.
Matvitjuk betonar vikten av att tribunalens arbete är oberoende av krigets utgång. ”Rättvisa måste kunna utkrävas även om Ukraina förlorar.” Förberedelser för en sådan tribunal har inletts av Europarådet, men konkret arbete har ännu inte påbörjats. Hon anser att Europa och USA måste öka pressen på Ryssland för att försvaga landet så mycket att det inte kan föra krig.
Matvitjuk uttrycker en blandning av beslutsamhet och uppgivenhet. Hon är tacksam för det stöd Ukraina fått men kritisk mot hur europeiska ledare agerat. ”De har varit reaktiva och har misslyckats med att hitta en egen strategi,” säger hon och jämför dem med akvariefiskar som rycker till vid plötsliga rörelser.
Hon framhäver att Ryssland måste bli så svagt att det inte längre kan föra krig. ”Tiden håller på att rinna ut, särskilt för de tiotusentals barn som Ryssland kidnappat.” Matvitjuk beskriver situationen som ett folkmord och ett försök att radera en identitet. ”Det kommer vara ett öppet sår under lång tid.” Hon erkänner att kriget har förändrat hela hennes liv och arbete. ”Det är tungt att höra alla berättelser. För vissa av mina vänner har det lett till att de slutat arbeta med mänskliga rättigheter och tagit värvning.”
Oleksandra Matvitjuk föddes 1983 i Kiev och är jurist och människorättsaktivist. Hon leder Centre for civil liberties, som grundades 2007 med syftet att stärka demokratin i Ukraina. Efter annekteringen av Krim har organisationen också dokumenterat ryska krigsbrott. Matvitjuk belönades med Nobels fredspris 2022, tillsammans med den belarusiska författaren Ales Bialiatski och den ryska människorättsorganisationen Memorial.
Internationella brottmålsdomstolen i Haag har sedan 2022 inlett utredningar kring en rad ryska krigsbrott, och en arresteringsorder för president Vladimir Putin utfärdades 2023.
