Den livstidsdömde styckmördaren Leonard Höglind har återigen ändrat sitt juridiska kön och tagit namnet Leona Svensson. Denna förändring får omedelbara konsekvenser för hur hennes straff ska verkställas och har väckt en större debatt om den nya könstillhörighetslagen och dess påverkan på kriminalvården i Sverige.
Höglind, som dömdes för ett brutalt styckmord i Karlskrona, bytte juridiskt kön från kvinna till man under rättsprocessen. Detta ledde till att hon placerades i ett manligt fängelse. Nu, efter att ha bytt tillbaka till kvinna, har Kriminalvården beslutat att hon ska flyttas till en kvinnoavdelning i säkerhetsklass 1.
I dokument som rör verkställigheten framgår att Kriminalvården baserar sin bedömning på individens personnummer när det gäller könstillhörighet. Leona Svensson har framfört att hennes tidigare placering bland manliga intagna var felaktig och att hennes villkor var anpassade för en man med manlig psykologi, vilket hon inte identifierar sig med.
Under sin tid i fängelse har hon argumenterat för att hennes nuvarande juridiska kön bör leda till en bedömning som liknar andra kvinnors, med liknande bakgrund och problematik. Samtidigt har Kriminalvården tidigare uttryckt oro för säkerheten och risken för rymning, vilket begränsat möjligheterna till en lägre säkerhetsklass.
Det uppmärksammade styckmordet inträffade sommaren 2020. Mikael Pettersson, 57, försvann efter att ha besökt sin son och Höglind. Blodspår upptäcktes senare i deras bostad, och efter månader av förnekande erkände Höglind brottet. Petterssons kropp styckades och begravdes på en obebodd ö.
Fallet med Leona Svensson är inte unikt. Det finns flera exempel på hur juridiskt kön har påverkat placeringen av dömda brottslingar inom kriminalvården. Ett annat välkänt fall är Paulus Abdelshahed, som bytte kön och namn till Lily efter att ha dödat sina barn, och som också blev omplacerad till en kvinnoanstalt.
Den nya könstillhörighetslagen, som trädde i kraft 2025, har gjort det enklare att byta juridiskt kön. Kritiker har dock påpekat att detta kan leda till att kriminella utnyttjar systemet för att dölja sitt förflutna, vilket har väckt debatt bland politiker och myndigheter.
Regeringen har nu tillsatt en utredning för att se över reglerna kring placering i fängelse, med fokus på säkerhet och hur juridiska förändringar påverkar kriminalvården.
