Sverige har stora resurser av förnybar energi som idag varken når elnätet eller marknaden, vilket resulterar i att dessa resurser går förlorade. För att stärka den svenska konkurrenskraften inom elektrifiering krävs ett mer effektivt elnät som både frigör kapacitet och gör förnybar energi mer lönsam, skriver Andreas Hamping, ansvarig för Power Systems på Schneider Electric Sverige.
Trots den ökande efterfrågan på elektricitet från områden som AI, elbilar och industriell omställning står Sveriges elektrifiering stilla. Enligt Schneider Electrics senaste rapport ligger vi kvar på en elektrifieringsgrad av cirka 21 procent, vilket är långt ifrån EU:s mål på 32 procent till 2030. Denna stagnation har pågått i över ett decennium.
För att skynda på omställningen krävs både en ökad elanvändning och ett mer intelligent elnät som effektivt utnyttjar den energi som redan finns. Trots att den installerade effekten av förnybar energi har ökat, med en ökning av vind- och solkraft med 19 respektive 34 procent mellan 2023 och 2024 enligt Energimyndigheten, minskar nya investeringar i gröna energiprojekt. Detta beror på att den ekonomiska kalkylen inte går ihop, särskilt på kommunal nivå.
Information från branschorganisationen Green Power Sweden visar att inga turbinbeställningar gjordes under första halvan av 2025, vilket signalerar att nuvarande incitament är otillräckliga för att möta det växande energibehovet. Utmaningarna att effektivt utnyttja den befintliga förnybara energin kvarstår, med uppskattningar från Internationella Energirådet som anger att cirka 20 gigawatt planerad kapacitet från industrin och datacenter väntar på att kopplas till elnätet.
Det är tydligt att enbart nybyggnation inte räcker för att öka elektrifieringen; vi måste även få fart på de energiresurser som redan finns. En viktig del i att förbättra energisäkerheten är att främja decentraliserad energiproduktion. När belastningen på elnätet ökar och infrastrukturen blir mer sårbar kan lokala lösningar såsom mikronät, solceller, batterilagring och elbilar bidra till att avlasta och stärka elförsörjningen.
För att realisera denna potential krävs bättre och smartare metoder. Datadrivna system kommer att spela en nyckelroll. Genom att effektivt hantera och integrera dessa resurser kan flexibiliteten öka och energitillgångarna användas på ett mer optimalt sätt. Ett bra exempel på detta är en lösning som nyligen utvecklades i samarbete med Ellevio och Vattenfall för att möjliggöra fler publika laddstationer, en expansion som idag begränsas av kapacitetsbrist i elsystemet.
Genom att få större insyn i nätets belastning och styra i realtid kan ytterligare kapacitet frigöras istället för att enbart bygga ut. Samma teknik kan också skapa större ekonomiska incitament för producenter, där smarta lösningar kan optimera produktionen och hantera elförsäljningen mer effektivt. Mindre kapacitet går inte längre till spillo, och producenter får bättre betalt för sin el.
För att skapa bättre förutsättningar för investeringar inom detta område måste flera grundläggande aspekter förändras. För det första måste synen på elnätsinvesteringar moderniseras, där flexibilitet och smart styrning bör ses som lika viktiga investeringar som ny elinfrastruktur. För det andra måste reglerna för grön energi bli mer stabila och långsiktiga för att locka företag till investeringar i vind, sol och lagring. Sist men inte minst måste anslutningen av ny produktion bli mer effektiv, där tillstånd och nätköer måste strömlinjeformas för att möjliggöra snabbare prioritering av projekt.
Det är hög tid att vi gör det mer attraktivt att investera i förnybar energiproduktion och enklare att utnyttja dessa resurser. För våra elproducenters skull, för elnätet och för samhället i stort. Sverige har en gyllene möjlighet att leda utvecklingen av hur elektrifiering och digitalisering kan samverka, och nu är tiden inne att agera.
