En granskning av de svenska elnätsföretagens räkenskaper visar att dessa bolag gör betydande vinster. Enligt Erik Lundin, forskare och expert på elnätsreglering, ger den nuvarande regleringen automatiskt en rätt till överkompensation. Nya regler aviseras, men förändringarna träder i kraft först efter 2028.
För tredje året i rad planerar Vattenfall att höja sina elnätspriser med tvåsiffriga procentbelopp nästa år. Detta är en trend som inte är unik för Vattenfall; snittökningen bland alla elnätsbolag i Sverige ligger i år på drygt tio procent, enligt Nils Holgersson-gruppen, som utför dessa mätningar. Bolagens prishöjningar kallas av vissa för ”överkompensation”, vilket indikerar en allvarlig problematik.
En detaljerad analys av tre stora aktörer, nämligen Vattenfall, Ellevio och Eon, har genomförts av TT, där man även inkluderat andra elnätsbolags årsredovisningar. Det handlar om mångmiljardvinster, av vilka en stor del återinvesteras i verksamheten. Samtidigt finns det utrymme för miljardbelopp att delas ut till ägarna i form av höga räntor på aktielån, koncernbidrag och utdelningar.
Erik Lundin pekar på flera aspekter av regelverket som tyder på att en överkompensation sker, vilket inte skulle vara möjligt på en konkurrensutsatt marknad. Han nämner exempelvis de stora summor som betalas vid ägarbyten av bolag, vilket indikerar en god lönsamhet. Ett konkret exempel är när Ellevio köpte det finska bolaget Fortum för omkring 70 000 kronor per kund år 2015, enligt Lundin.
Även om David Bjurhall, ansvarig för prisfrågor på Ellevio, menar att bolaget inte har höjt sina avgifter mer än inflationen, finns det ändå en del problematik i branschen. Han erkänner att man måste tänka om i frågan. ”Vi måste tänka om”, säger han.
Nya regler är på väg, som förväntas dämpa prishöjningarna, men dessa kommer att implementeras först efter 2028. Enligt Energimarknadsinspektionen kan även år 2027 förväntas stora prishöjningar, vilket gör att debatten kring elnätsföretagens vinster och prissättning förblir aktuell.
