Den norska romanen ”Av månsken växer ingenting”, skriven av Torborg Nedreaas och publicerad 1947, har på senare tid återfått sin relevans internationellt. Boken skildrar en ung kvinnas liv i ett Norge där abort är olagligt, och har fått förnyad uppmärksamhet efter att den spanske regissören Pedro Almodóvar hyllade den.
I en intervju med The Observer 2016 nämnde Almodóvar att romanen var ”fantastisk” och ”otrolig”. Han inkluderade även ett exemplar av boken i sin film ”Smärta och ära”, vilket satte igång en snöbollseffekt som ledde till att verket nådde nya läsare. Trots att den har funnits i snart 80 år, är berättelsen om en ung kvinna som drömmer stort i ett samhälle präglat av klasskillnader och sträng sexualmoral högst relevant.
Abortfrågan har åter blivit en politisk stridsfråga, och Nedreaas skildringar av illegala aborter ger boken en ny klangbotten i dagens samhälle. Grethe Fatima Syéd, författare och litteraturvetare, menar att klassperspektivet i boken har betonats för lite. Hon beskriver Nedreaas som en skarp intellektuell med ett varmt hjärta, som i ”Av månsken växer ingenting” lyckas förena dessa två sidor.
Nedreaas, född 1906, var en färgstark figur i det norska kulturlivet och hennes politiska engagemang genomsyrade hennes skrivande. Idén till ”Av månsken växer ingenting” kom efter en festnatt i Oslo, där hon mötte en ung kvinna som berättade om sitt liv. Denna interaktion blev en viktig del av romanens berättelse, som utspelar sig under en enda natt där en ensam kvinna möter en ensam man.
Huvudpersonen, som spelas av Ida Klem i en dramatisering på Den nationale scene i Bergen, är modig och vägrar att acceptera samhällets hierarkier. Hennes kamp och livsval speglar de restriktioner som kvinnor stod inför på 1940-talet, inklusive en mardrömslik relation med en man som inte vill stå vid hennes sida i byn.
Nedreaas beskriver den norska landsbygdens strikta normer och hur dessa låser fast kvinnorna i kyskhet och arbetarna i misär. Huvudpersonens kamp för kärlek och frihet leder till en tragisk situation där abortfrågan blir central. I en skrämmande scen genomför hon en abort med en strumpsticka, vilket har gjort boken till en viktig del av den norska litteraturhistorien.
Nedreaas har genom sin litteratur blivit en symbol för kvinnors rätt till självbestämmande, även om hennes uppfattningar om abort har diskuterats och omvärderats. Ida Klem menar att berättelsen fortfarande väcker starka känslor och att många kvinnor relaterar till huvudpersonens kamp.
Romanen, som har översatts till flera språk och snart kommer att ges ut på svenska, fortsätter att inspirera och väcka frågor om kvinnokamp och rättigheter i en tid som ofta präglas av rationalitet. Med den nya svenska utgåvan, med förord av Maria Kjos Fonn, hoppas man att fler läsare ska få ta del av Nedreaas viktiga berättelse.
