SVT har nyligen kritiserats för sitt inslag som uppmärksammar Skolverkets rapport om antisemitism i svenska skolor. Rapporten ger en ofullständig och förvrängd bild av problemet, och SVT:s presentation har gjort det ännu mer oklart för tittarna. Genom att använda otydligt språk och välja ett snedvridet urval av intervjuobjekt har public service bidragit till en mörkläggning snarare än en upplysning.
I sin presentation nämner SVT att antisemitismen i skolorna ökar, delvis kopplad till konflikten i Gaza. Trots detta misslyckas de att klargöra att det handlar om ett legitimitetsskydd för Israel mot terroristgruppen Hamas. Istället relativiseras antisemitismen genom programledarens kommentarer, vilket ger intryck av att det handlar om en palestinsk befrielsekamp.
SVT:s inslag undviker nästan helt att klargöra ursprunget till den växande antisemitismen och låter deltagarna förbli otydliga. Detta är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att rapporten från Skolverket ger mer information om vilka sammanhang där antisemitismen uppstår. Istället fokuserar SVT på begrepp som ”skämt”, ”högerextremism” och ”bristande kunskap”. Rapporten pekar dock på att många antisemitiska uttryck kan kopplas till konflikten mellan Israel och Palestina.
Det är också värt att notera att SVT har valt att enbart intervjua svensktalande gymnasieelever från Stockholms innerstad, vilket förstärker bilden av ett inslag som undviker att beröra den verklighet som lärare i mer utsatta områden rapporterat om. En intervju med en judisk elev från en förortsskola hade troligen gett en helt annan och mer obekväm bild.
Även om Skolverkets rapport inte ger en fullständig bild, är den betydligt mer tydlig än SVT:s inslag när det gäller att beskriva hur antisemitismen manifesterar sig. Rapporten slår fast att judiska elever idag undviker att visa sin identitet av rädsla för antisemitism, en av de mer alarmerande slutsatserna.
Enligt rapporten finns det en kunskapsbrist bland lärare, vilket hindrar dem från att upptäcka och reagera på antisemitism. Detta problem förvärras av att antisemitism ofta uttrycks i nya former, inklusive kodspråk och memes, som är influerade av internationella politiska miljöer och sociala medier.
Det är viktigt att SVT, som en skattefinansierad aktör, tar sitt ansvar och ger en mer nyanserad bild av antisemitismen i skolorna. Att mörklägga eller förvränga verkligheten är oacceptabelt, särskilt när det handlar om ett så allvarligt ämne som antisemitism.
