Dmytro Martjenko, 47 år, har fått titeln hjälte från Mykolajiv efter att ha räddat staden när den lokala militären hade gett upp. ”De sade: Vi kan inte göra motstånd. Jag svarade: Men har ni prövat?” berättar han.
Martjenko stod inför en överväldigande fiende med tre stridsvagnar och en hotande rysk armé. ”Ryssarna är redan vid Cherson, de kommer körande i långa kolonner,” varnar en officer i Mykolajiv. ”Vi har inte en chans.” Trots detta beslutade Martjenko att kämpa för staden.
Den 24 februari 2022, när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina, befann sig Martjenko i Kiev för att arbeta med sin doktorsavhandling. Vid samtal från Mykolajiv förstod han snabbt att staden var i fara. ”Under natten promenerade den ryska armén in i södra Ukraina. Inga minor, inget motstånd,” förklarar han.
Martjenko, som växt upp i Voznesensk utanför Mykolajiv, kände att han måste agera. Vid sextiden skrev han ett meddelande till vice överbefälhavaren och fick snart besked om att han behövde åka till Mykolajiv. ”Vi har förlorat nästan hela syd,” varnade Zaluzjnyj. Livsviktig information som handlade om Svartahavskusten.
Trots att staden var helt oförberedd, utan skyttegravar eller pansarvärn, tog Martjenko initiativ. ”Jag meddelade att nu är det jag som fattar besluten, och den här staden ska försvaras,” säger han. Tillsammans med de kvarvarande soldaterna och lokala poliser organiserade han ett motstånd.
Med begränsad utrustning och ett litet antal män, stod Martjenko emot ett överväldigande ryskt anfall. ”Jag hade tre stridsvagnar, begränsat med artilleri och totalt drygt tusen man att förfoga över. Ryssarna hade över hundra stridsvagnar och cirka 12 000 man,” förklarar han.
Under de första dagarna sköt ryska trupper mot Mykolajiv i ett försök att mjuka upp befolkningen. Martjenko och hans män använde sin kunskap om området för att störa de ryska förberedelserna. ”Våra jägare kände till varenda skogsstig kring Mykolajiv,” berättar han.
I takt med att striderna pågick, blev Martjenko känd för sin djärvhet. Han lyckades till exempel rädda ukrainska soldater i svåra situationer tidigare i konflikten. ”Jag kunde läsa den ryska planen innantill,” säger han, och berättar om hur han fick tag på en topphemlig plan från en rysk officer.
Martjenko vägrade också att spränga bron till Mykolajiv, trots upprepade order. ”Vi behövde den för försörjningslinjerna,” förklarar han. Tack vare hans beslutsamhet och ledarskap kunde staden försvara sig och så småningom fick de förstärkningar. ”Den 6 mars anlände 2 500 ukrainska soldater över samma bro som jag hade vägrat spränga.”
Martjenko kommer alltid att minnas känslan av lättnad när förstärkningarna kom. ”Då satte jag mig ner och pustade ut. Jag visste att Mykolajiv inte längre skulle falla,” avslutar han.
Dmytro Martjenko har genom sin insats förändrat krigets utfall och blivit en symbol för motståndet i Ukraina.
