I Bryssel råder tystnad när det gäller den venezuelanske diktatorn Nicolás Maduros öde. EU-ledare, inklusive Ursula von der Leyen, avstår från att kritisera Donald Trump efter hans våldsamma ingripande i Venezuela. Anledningen till detta tystande är att EU inte vill förlora USA:s stöd i konflikten med Vladimir Putin i Ukraina.
Det har blivit föremål för skämt och kritik när EU-kommissionens ordförande meddelade att man följer utvecklingen noga efter att amerikanska specialstyrkor agerade i Venezuela. Många undrar varför EU inte kan ge en tydligare kommentar, särskilt när det är uppenbart att USA:s intressen handlar mer om Venezuelas olja än att stödja den demokratiska oppositionen.
EU:s ledare har lärt sig att vara försiktiga i sitt diplomatisk agerande, särskilt nu när den globala ordningen upplevs som instabil. De är medvetna om att varje felsteg kan leda till att USA vänder Europa ryggen, vilket skulle få direkta konsekvenser för säkerheten på kontinenten.
Under en kommande sammankomst i Paris kommer ett trettiotal ledare från de villigas koalition att diskutera hur de ska agera kring Ukraina och eventuella truppinsatser efter en vapenvila. Samtidigt oroar Trumps hot om att tvinga fram kontroll över Grönland, som tillhör Danmark och är medlem av Nato, EU-länderna.
I ett uttalande från Danmarks statsminister Mette Frederiksen varnar hon för att om USA skulle attackera ett annat Nato-land, då skulle det få allvarliga konsekvenser för alliansen i sin helhet. Detta har lett till skarpa reaktioner kring Grönlandshotet, medan kommentarerna om Venezuela har varit mer återhållsamma.
EU har länge sett Trump som en oberäknelig figur, men nu har insikten kommit att den amerikanska presidentens ord kan ha allvarliga konsekvenser. Som Marco Rubio, Trumps utrikesminister, uttryckte det: ”Jag hoppas att alla förstår nu att USA:s president inte skämtar. När han säger att han ska göra något, menar han det.”
