Israels hantering av instabilitet i regionen kring Iran kan ha allvarliga följder för Europa. En eventuell statskollaps i Iran riskerar att utlösa en flyktingkris som skulle överträffa den från 2015, vilket redan har haft omfattande politiska konsekvenser i Europa.
USA:s och Israels strategier mot den iranska regimen kan strida mot internationell rätt och grundläggande europeiska intressen. Det är positivt att den svenska regeringen har kritiserat den iranska regimen för brott mot mänskliga rättigheter. Men nu är det viktigt att Sverige också tydligt signalerar till USA och Israel att en politik som syftar till att skapa instabilitet i Mellanöstern är oacceptabel.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard uttryckte på en presskonferens den 5 mars att Iran använder missil- och drönarattacker för att skapa kaos i regionen. Även om detta stämmer, gäller det inte enbart Iran. En israelisk militärs uttalande i Financial Times beskriver Israels mål i Iran som att ”se till att Iran förblir i kaos”.
En expert vid Tel Avivs Institute for National Security Studies summerar den israeliska regeringens strategi med orden: ”Om vi kan få en kupp, utmärkt. Om vi kan få folk på gatorna, utmärkt. Om vi kan få inbördeskrig, utmärkt.” Detta väcker allvarliga frågor om de potentiella följderna av en israelisk attack som syftar till att kollapsa den iranska staten.
Det finns rapporter om att CIA och israeliska underrättelsetjänsten har dialog med kurdiska grupper i irakiska Kurdistan, vilket kan leda till att dessa grupper får stöd för att agera mot regimen i Iran. Även om det är osäkert om kurderna kommer att delta i dessa planer, skulle en kollaps i Iran kunna skapa en maktvakuum som tvingar olika etniska grupper att ta till vapen.
Det är också värt att notera att en iransk inbördeskrig skulle kunna involvera flera grannländer. Irak är redan delvis involverat i konflikten, och Turkiet har hållit sig lugnt trots missilattacker mot sitt territorium. En ny autonom kurdisk region vid gränsen till Iran skulle dock knappast accepteras av Turkiet, som tidigare bekämpat sådana försök i Syrien.
Om den azeriska minoriteten i Iran också drar in Azerbajdzjan i konflikten, kan detta ytterligare komplicera situationen. En destabilisering av Iran kan leda till en större regional konflikt som involverar både Pakistan och Afghanistan.
Israels nuvarande regering ser många av Irans grannländer som potentiella hot. En destabilisering av dessa länder skulle därför kunna betraktas som en seger för premiärminister Benjamin Netanyahu. Det är tydligt att den israeliska säkerhetspolitiken delvis syftar till att hålla hela Mellanöstern i ett tillstånd av kaos.
Efter den allvarliga terrorattacken den 7 oktober 2023 har Israel genomfört attacker mot flera mål i Gaza, Västbanken, Iran, Libanon, Syrien, Jemen, Qatar och Tunisien. Den israeliska strategin kan beskrivas som att ständigt ”klippa gräset” för att förhindra att den iranska regimen återfår styrka.
Det är därför viktigt att Europa agerar. En statskollaps i Iran skulle kunna leda till en flyktingkris av ett omfattande slag, vilket skulle påverka den politiska stabiliteten i Europa på flera sätt. Det är dags för Israels vänner i Europa att övertyga Netanyahus regering att ändra kurs.
