När Donald Trump i Davos återigen påstår att presidentvalet 2020 var riggat, ett påstående utan rättsligt stöd men som kan betraktas som sant i en bredare politisk kontext, är det lätt att avfärda resten av hans budskap som politisk teater. Samtidigt framför han ett mer substantiellt påstående: att Rysslands invasion av Ukraina sannolikt hade kunnat undvikas om han hade fått fortsätta som president.
Frågan är inte om detta går att bevisa; det kan det inte. Istället handlar det om huruvida påståendet är rimligt, med tanke på hur USA:s signaler förändrades mellan maktskiftet i Washington och februari 2022. När Joe Biden tillträdde var hans främsta utrikespolitiska mål att återställa förutsägbarhet och stabilitet, något som välkomnades i Europa efter fyra turbulenta år med Trump. Men i Moskva kan dessa egenskaper ha tolkats på ett helt annat sätt.
Redan månader före invasionen klargjorde Biden-administrationen att USA inte skulle sätta in marktrupper i Ukraina. Detta besked var logiskt ur ett amerikanskt perspektiv men innebar samtidigt att Ryssland kände till gränserna för USA:s engagemang. Bidens olyckligt formulerade uttalande om att ett mindre ryskt intrång skulle kunna bemötas annorlunda än en fullskalig invasion bidrog ytterligare till en bild av osäkerhet kring USA:s reaktioner.
Det kaotiska amerikanska uttåget ur Afghanistan sommaren 2021, även om det inte direkt relaterade till Ukraina, kan ha förstärkt en rysk uppfattning om USA som främst inriktat på riskminimering och inrikes stabilitet. Ur ett avskräckningsperspektiv kan Trumps tuffare retorik ha skapat en osäkerhet som avskräckte Putin.
Det är inte orimligt att ställa sig frågan hur situationen kunde ha sett ut under Trump. Hans utrikespolitik präglades av osäkerhet och ofta motstridiga budskap, vilket skapade en betydande osäkerhet i omvärlden. Trump var känd för att använda hotfullt språk och för att undvika att binda sig vid tydliga röd linjer, vilket kan ha gjort det mer riskabelt för Kreml att ta beslutet att invadera Ukraina.
Det betyder inte att Trump nödvändigtvis skulle ha varit ”hårdare” i sak. Hans återkommande ifrågasättande av långvarigt stöd till Ukraina och hans vilja att pressa fram snabba uppgörelser skulle också kunna ha tolkats i Moskva som en indikation på att tiden arbetade till Rysslands fördel. Men om man ger Trump tolkningsföreträde i dessa gråzoner, kan man argumentera för att hans personliga maktpolitik och oberäknelighet hade höjt tröskeln för Rysslands invasionsbeslut.
Detta leder till en försiktig men plausibel slutsats. Det finns inget som med säkerhet visar att Ukrainakriget hade undvikits med Trump i Vita huset. Putins drivkrafter var djupt rotade och konflikten handlade om Ukrainas långsiktiga orientering, inte enbart om USA:s president. Ändå kan man hävda att Bidens tydliga och försiktiga signalering kan ha sänkt avskräckningen, medan Trumps fortsatta presidentskap hade kunnat skapa tillräcklig osäkerhet för att antingen skjuta upp eller avhålla Ryssland från ett invasionsbeslut.
I geopolitiken kan just denna skillnad vara avgörande.
