Enligt rapporter har Venezuelas president Nicolás Maduro tagits till fånga av USA:s militär. Trots denna dramatiska utveckling verkar den venezuelanska regimen vara intakt, säger Fredrik Uggla, expert inom latinamerikansk politik vid Uppsala universitet.
Uggla påpekar att regimtrogna medier fortfarande är aktiva och att vicepresident Delcy Rodríguez samt övriga i regeringen tycks sitta kvar på sina positioner. ”Det finns inga indikationer på en folklig resning eller militärupproret. Det kan hända, men hittills har vi inte sett det”, konstaterar Uggla.
Han framhåller att även om avlägsnandet av Maduro kan leda till förändringar, så är det inte en garanti för att regimen omedelbart kommer att störta eller att demokratin återställs. ”Det kan krävas flera steg för att uppnå en sådan förändring”, säger han.
Uggla beskriver nattens händelser som ett fundamentalt skifte snarare än en enkel upptrappning av konflikten. Reaktionerna från andra sydamerikanska länder har varierat. I Argentina jublar Javier Milei, en vän till USA:s tidigare president Donald Trump, medan Colombias vänsterpresident Gustavo Petro förstärker gränserna mot Venezuela och kallar händelsen för en ”attack mot självstyret” i Latinamerika.
Uggla påpekar att Petro är demokratiskt vald och att det inte finns några seriösa bevis för att han skulle vara inblandad i narkotikahandel, trots anklagelser från Trump. ”Colombia, som tidigare har varit en nära amerikansk allierad, känner sig nu som en potentiell måltavla”, säger han.
Det är svårt att förutsäga hur andra länder i regionen kommer att reagera, men Uggla tror att de flesta har insett att det inte finns mycket att vinna på att kritisera Trump. ”Det är svårt att minnas senast USA ingrep i ett så stort land på kontinenten”, tillägger han. Tidigare invasioner av Grenada och Panama under 1980-talet var av en helt annan omfattning.
Uggla beskriver den nuvarande situationen som ett återupplivande av ”kanonbåtsdiplomati”, en taktik som man trott att USA hade övergivit för länge sedan.
