Iran har sedan slutet av december 2025 genomgått omfattande protester som inleddes med ekonomiska krav men snabbt har utvecklats till en bredare politisk kritik av regimens styre. Demonstrationerna började i Teherans basarområden när handelsmän stängde sina butiker för att protestera mot en kollapsande ekonomi och en kraftigt fallande valuta.
Protestvågorna utlöstes efter att den iranska rialen tappade rekordmycket i värde gentemot den amerikanska dollarn, vilket förvärrade inflationen och drev upp priserna på mat och basvaror. Den svåra ekonomiska situationen ledde till att många småföretagare och basarhandlare valde att stänga sina butiker den 28 december, vilket blev startskottet för de nuvarande protesterna.
Initialt handlade demonstrationerna främst om ekonomiska krav, såsom att stabilisera valutakursen, sänka priser och mildra effekterna av inflationen. Men protesterna har snabbt spridit sig både geografiskt och politiskt över stora delar av Iran. Under de senaste dagarna har sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor rapporterats i många städer, vilket gör dessa protester till de mest omfattande sedan 2022.
Enligt rapporter har minst 10 personer dött i samband med protesterna, och över hundra personer har gripits i flera provinser. Protesterna har nu spridit sig till fler än 100 platser i minst 22 av Irans 31 provinser. Säkerhetsstyrkor har använt tårgas och ibland skarp ammunition för att skingra demonstranterna, som ropar slogans kritiska mot landets system och ledarskap.
En viral bild och video av en ensam demonstrant som blockerar säkerhetsstyrkorna i Teheran har jämförts med den ikoniska ”Tank Man”-bilden från Kina och har blivit en symbol för motståndet i sociala medier.
Internationellt har protesterna även fått reaktioner. USA:s president Donald Trump har varnat för att landet är ”locked and loaded” för att skydda demonstranter om de attackeras, medan iranska tjänstemän anklagat USA för inblandning i landets interna angelägenheter. Iranska myndigheter har å sin sida uttryckt vilja att föra dialog med protestledare och har gjort förändringar i den ekonomiska ledningen, bland annat genom att utse en ny chef för centralbanken i ett försök att lugna marknaden.
Analytiker beskriver de pågående protesterna som ett uttryck för djupare och mer långvariga systemproblem i Iran, snarare än enbart en spontan reaktion på valutans fall. Missnöjet omfattar nu betydligt fler samhällsgrupper än tidigare, där inte bara basarhandlare och småföretagare deltar, utan även universitetsstudenter och medlemmar av medelklassen. Det breda deltagandet ses som ett tecken på att frustrationen är djupt rotad i samhället.
Flera analytiker framhäver dock att protesterna saknar en tydlig ledargestalt eller en samlad oppositionell front, vilket gör det mer utmanande för myndigheterna att slå ner rörelsen genom att gripa eller neutralisera enskilda ledare.
