Flera indikationer pekar på att de förödande konflikterna i Mellanöstern och Ukraina håller på att knytas samman. Om detta inträffar skulle det utgöra ett mardrömsscenario för världen. I Moskva ses dock ett utvidgat krig som en fördel för Ryssland.
Enligt uppgifter från Wall Street Journal får Iran hjälp av Ryssland för att identifiera mål för sina motattacker, inklusive amerikanska baser i Mellanöstern. På så sätt spelar Ryssland en roll i Mellanösternkonflikten som liknar den USA har haft i Ukraina. Samtidigt har Ukraina skickat experter på drönarkrigföring till grannländer som Iran hotar.
Under det fyra år långa kriget mot Ryssland har Ukraina blivit attackerad av iranska Shahed-drönare, som nu även tillverkas i Ryssland. Ukraina delar nu med sig av kunskaper för att effektivt skjuta ner och störa dessa drönare. Ukraina har dessutom kallat Ryssland och Iran för ”hatets bröder”. Denna överlappning mellan de två stora krigen verkar nu bli verklighet, även om det för tillfället mest handlar om informationsutbyte.
Alliansen mellan Iran och Ryssland har funnits länge. Ukraina, som är västinriktat, stöder regelbundet USA och NATO, i hopp om fortsatt hjälp för att överleva. Den retoriska konflikten mellan dessa parter har nått en ny och farligare nivå. Frågan som kvarstår är om de två krigen också kommer att kopplas samman fysiskt, med iranska attacker mot Kiev eller ryska attacker mot mål i Persiska viken.
För en redan pressad värld skulle detta vara en katastrof. I Moskva uppfattas emellertid detta perspektiv som något positivt för Ryssland. En iransk ledare har uttryckt att ”Ukrainas hela territorium är ett legitimt mål för Iran”, vilket kan tolkas som ett svar på att Ukraina stöttar Israel. Ryska kommentatorer spekulerar nu kring vilka ukrainska mål Iran skulle kunna rikta in sig på, bland annat ”centra för beslutsfattande”, vilket i rysk terminologi ofta betyder attacker mot regeringsbyggnader.
Det pågående kriget i Mellanöstern har redan konkret gynnat Ryssland genom att världens oljepriser har stigit kraftigt, vilket även lett till att USA har mildrat sina sanktioner mot den ryska energisektorn. Detta ger Ryssland välbehövliga resurser till sin krigskassa. Samtidigt har de så kallade fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, med amerikansk medling, pausats på obestämd tid. Från Moskvas sida har dessa samtal, som inte lett till några resultat, mest varit en charad.
Ryssland hoppas nu att USA:s fokus på Iran ska få president Trump att överge Ukraina. Trump, som är medveten om Rysslands stöd till Iran, förefaller inte se det som ett stort problem. Ryska kommentatorer påstår att en överenskommelse mellan USA och Ryssland kan bli möjlig, där USA slutar hjälpa Ukraina med satellitobservationer i utbyte mot att Ryssland upphör med sitt stöd till Iran.
Sådana avtal skulle självklart skada Ukraina mer än Iran. Ryssland hoppas dessutom att Trump ska stödja ryska krigsmål, särskilt när det gäller Ukraina, och pressa Zelenskyj att gå med på dessa krav för att få ett slut på kriget. Spekulationerna om att USA snart ska erkänna Krimhalvön som rysk ökar i den ryska offentligheten.
Det som gläder observatörer nära Kreml mest är den växande klyftan mellan USA och dess europeiska allierade, som har blivit tydlig på grund av Trumps politik. Den europeiska oviljan att hjälpa USA att hålla Hormuzsundet öppet beskrivs som ”början till slutet för NATO”. En rysk statsvetare förutser en kedja av händelser som inleds med att amerikanska soldater ockuperar Kharg, en central punkt för Irans oljeexport, och som leder till att Trump tvingar Zelenskyj att acceptera alla ryska krav, vilket resulterar i ett slut på kriget i Ukraina.
Avslutningsvis är förhoppningen att Ryssland ska återupprätta normala relationer med Europa och USA.
