Efter våldsamheterna i Iran överväger EU att införa nya sanktioner mot den iranska regimen. EU-parlamentet har svarat med att neka iranska diplomater tillgång till sina lokaler. Diskussionerna om att terrorstämpla det fruktade Revolutionsgardet visar dock på en splittrad union.
Antalet döda i Iran fortsätter att öka efter helgens omfattande demonstrationer. Enligt rapporter befaras hundratals, kanske tusentals, ha mist livet. USA:s president Donald Trump har hotat med militärt ingripande och uppmanat alla amerikanska medborgare att lämna landet. Trump förväntas under tisdagen ta ställning till nästa steg.
I Bryssel har reaktionerna varit betydligt mer återhållsamma. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade under helgen att EU ”följer situationen” och att Europa ”står upp” för iraniernas kamp för frihet. Utrikeschefen Kaja Kallas uttryckte sin beredskap att föreslå nya sanktioner mot regimen i Teheran. Ett extrainkallat möte med medlemsländerna hålls på tisdagen, men för att sanktionerna ska träda i kraft krävs enighet bland alla 27 medlemsländer.
Starkare uttalanden har kommit från EU-parlamentets talman Roberta Metsola, som fördömt det våld som användes mot demonstranterna. Hon betonar vikten av politiska signaler och solidaritet, men understryker också att det är avgörande att visa att man menar allvar. Metsola har nyligen beslutat att utestänga iranska diplomater från parlamentets lokaler. ”Det är det minsta vi kan göra. Våra lokaler kommer inte att användas för att legitimera en regim som fokuserar på att rädda sig själv och använder våld för att behålla makten,” säger hon.
Irans toppdiplomat i Bryssel, Ali Robatjazi, har svarat på kritiken och meddelat att han fortsätter att kontakta enskilda parlamentsledamöter. Samtidigt har han kallats till det belgiska utrikesdepartementet för att diskutera våldet i Iran.
En gammal stötesten i diskussionerna är huruvida Revolutionsgardet bör klassas som en terroristorganisation. Flera europeiska länder ser gärna att man följer USA:s och Kanadas exempel och terrorstämplar den militärorganisation som lyder direkt under Irans religiösa ledning och anklagas för att främja terrorism både inom och utanför landet. Sverige är ett av de länder som länge har drivit på för en sådan stämpling, särskilt efter attacker mot israeliska mål där Iran pekats ut som uppdragsgivare. Trots detta blockeras förslaget av flera medlemsländer av politiska och juridiska skäl.
Även i Storbritannien pågår en liknande debatt. Premiärminister Keir Starmer har kraftigt fördömt det iranska våldet men avvisar att terrorstämpla Revolutionsgardet, då detta skulle göra det olagligt att stödja organisationen i Storbritannien. Starmer refererade till Richard Moore, tidigare chef för MI6, som anser att ett förbud skulle få negativa konsekvenser för Storbritannien snarare än att påverka IRGC.
