Donald Trumps senaste hot om att tvinga till sig Grönland har skapat en våg av oro i europeiska huvudstäder. Reaktionerna har varit kraftiga, och frågan är hur Europa ska agera om USA verkligen sätter sina planer i verket.
Enligt källor till Dagens Nyheter har Danmark valt att dröja med att ta upp frågan i EU av rädsla för att provocera Vita huset. Detta skedde efter en serie hotfulla uttalanden från Trumpadministrationen, vilket ledde till att ledarna från Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien och Polen gick ut med ett gemensamt budskap: ”Grönland tillhör dess folk.” De betonade att beslut som rör Grönland endast är upp till Danmark och Grönland.
Inför det kommande mötet mellan den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen och hans amerikanske motsvarighet förbereder sig Köpenhamn på det värsta. I Bryssel, där man har haft sina egna konflikter med Trumpadministrationen, pågår krishantering på hög nivå. Enligt uppgifter väntas det inte bli någon diskussion om hur EU ska hantera hoten under fredagens möte med de 27 EU-ambassadörerna.
Det har framkommit att danskarna avvaktar med att ta upp Grönlandsfrågan inom EU. Trump har öppet visat att han föredrar en splittrad union, vilket gör att Danmark har skäl att hålla EU utanför konflikten för att undvika en ytterligare upptrappning. Samtidigt arbetar diplomater inom unionen på en plan för ett europeiskt svar.
Frankrike, som länge har velat att EU tar ett större ansvar för sin egen säkerhet, har nu tagit ett steg framåt. Den franske utrikesministern Jean-Noël Barrot meddelade att man har inlett ett arbete för att förbereda sig för en gemensam respons mot USA:s hot. Detta kommer att diskuteras med Frankrikes europeiska allierade inom kort.
Enligt Mette Frederiksen, Danmarks statsminister, skulle ett amerikanskt övertagande av Grönland kunna leda till slutet för Nato. Vissa bedömare anser att Danmarks uttalanden är ett sätt att öka insatserna och få Vita huset att backa från sina hot, medan andra ser det som en realistisk bedömning av situationens konsekvenser.
Också i Bryssel hoppas man på en lösning där USA kan dra tillbaka sina hot utan att förlora ansiktet. Det finns möjligheter för Vita huset att stärka sin militära närvaro på Grönland genom att åberopa ett samarbetsavtal från 1951, utan att faktiskt köpa eller annektera ön.
Under torsdagen enades även Natos ambassadörer om att öka de militära insatserna i Arktis, vilket Trump har krävt. Samtidigt kan EU använda sina ekonomiska muskler mot USA, med förra sommarens tullöverenskommelse mellan Ursula von der Leyen och Trump i åtanke. Denna överenskommelse, som såldes in som ett sätt att undvika ett handelskrig, riskerar nu att gå i stöpet om USA fortsätter med sina hot.
