USA lämnar över 60 internationella organisationer för nationellt fokus

Den amerikanska regeringen har fattat beslutet att dra sig ur över 60 internationella organisationer och organ som anses vara overksamma, ineffektiva och/eller politiskt snedvridna. Enligt Vita huset är detta en del av en strategi för att stärka USA:s suveränitet, minska slöseri med skattemedel och prioritera nationella intressen.

Det nya memot från Vita huset avslöjar att USA planerar att lämna 31 FN-anknutna organ och ytterligare 35 internationella organisationer utanför FN-systemet. Detta beslut kommer efter en omfattande översyn initierad av president Donald Trump och genomförd av utrikesdepartementet.

I ingressen till memorandumet slås det fast att USA har kommit fram till att det är ”oförenligt med USA:s intressen att fortsätta vara medlem i, delta i eller på annat sätt ge stöd till” de berörda organisationerna.

Enligt den amerikanska regeringen har många av de nu lämnade organisationerna utvecklats i en riktning som inte längre gynnar USA. De beskrivs som misskötta och ideologiskt snedvridna, vilket står i konflikt med amerikansk suveränitet och ekonomiska prioriteringar. Utrikesminister Marco Rubio har uttryckt sin kritik och pekat på bristande styrning, överlappande uppdrag och vad han kallar slöseri med resurser.

Särskilt organisationer med fokus på klimat, migration, arbetsmarknad och mångfaldsinitiativ har hamnat i rampljuset. Vita huset menar att flera av dessa organ driver ”radikal klimatpolitik, global styrning och ideologiska program” istället för att söka praktiska och balanserade lösningar.

Bland de mest anmärkningsvärda besluten finns USA:s utträde ur FN:s ramkonvention om klimatförändringar, vilken ligger till grund för internationella klimatavtal. Även FN:s befolkningsfond UNFPA och jämställdhetsorganet UN Women omfattas av detta beslut.

Klimatramverket har länge varit omdebatterat i USA och har kritiserats av Trump-administrationen för att vara för alarmistiskt och kostsamt, utan tillräcklig hänsyn till nationella ekonomiska konsekvenser. USA har tidigare också dragit sig ur eller minskat sitt engagemang i andra FN-organ, såsom Unesco och hjälporganisationen för palestinska flyktingar UNRWA, som har avslöjats ha nära kopplingar till Hamas.

Beslutet ses av observatörer som ytterligare ett uttryck för president Trumps skeptiska hållning till multilaterala strukturer. Istället betonar administrationen vikten av bilaterala avtal och samarbeten där USA har större inflytande.

Memorandumet framhåller att utträdena ska genomföras snabbt, men i enlighet med gällande lagstiftning. För FN-organ innebär detta praktiskt att USA upphör med deltagande och finansiering i den utsträckning som lagen tillåter. Samtidigt planerar president Trump att kraftigt höja försvarsbudgeten för att öka USA:s militära kapacitet.

Vita huset betonar att detta inte innebär att USA vänder världen ryggen, utan att landet gör en strategisk omprioritering. Genom att lämna organisationer som anses ineffektiva eller politiserade vill administrationen frigöra resurser för områden som bedöms vara mer direkt relevanta för amerikansk säkerhet och ekonomi. Översynen av USA:s internationella åtaganden fortsätter och fler beslut kan komma framöver.