De amerikanska krigsfartygen som beordrades av president Donald Trump är nu stationerade utanför Irans kust. Debatten i Iran och Mellanöstern kretsar kring varför flottan är där. Är den där för att sätta press på Iran, för att nå ett avtal, eller förbereder man ett anfall för att tvinga fram ett regimskifte?
Besvikelsen är stor bland oppositionen i Teheran över att Trumps utlovade stöd ännu inte har materialiserats. Regimen har brutalt slagit ner på protesterna, vilket har resulterat i att tusentals, främst unga, har dödats. Filmer från bårhus visar kroppar med kulhål som ligger i långa rader. Under de mest våldsamma dagarna mellan den 8 och 10 januari satte demonstranter eld på flera moskéer, regeringsbyggnader, ambulanser, bensinstationer och banker, vilket ledde till att många säkerhetsstyrkor också dödades.
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, påpekar att regimen agerade mycket hårdare än vid tidigare uppror, vilket visar att de såg det som ett existentiellt hot. Protesterna har nu avtagit, och oppositionen känner sig övergiven av västvärlden.
Fazlhashemi lyfter fram flera möjliga orsaker till att USA inte har reagerat. En möjlig anledning är att Israel vill vara bättre förberett för ett iranskt motanfall, särskilt med tanke på de fruktade ballistiska robotarna. Grannländerna, inklusive Saudiarabien och Turkiet, uttrycker stor oro över vad som skulle kunna hända vid ett regimskifte i Iran.
Turkiet förbereder sig genom att överväga en buffertzon för att hantera potentiella flyktingströmmar från Iran, vilket kan tyda på förväntningar om en stor konflikt. Man vill undvika en situation liknande den under Syriens inbördeskrig, då miljoner flyktingar strömmade in i Turkiet och skapade stora inrikespolitiska problem.
Inom Iran finns det många som känner sig kallade att överta makten efter mullorna. Oppositionen är stor och spretig, med olika grupper som kurder, vänstergrupper, al-Qaida-anslutna, rojalister och sekulära demokratiska krafter.
USA:s strategi i Venezuela kan ha påverkat hur man planerar sin strategi mot Iran. I Venezuela grep man den yttersta ledaren men lät andra sitta kvar och styra från bakgrunden, en erfarenhet från Irakkriget där hela statsapparaten störtades, vilket ledde till två decennier av konflikter och extremism.
Frågan om hur hårt USA kommer att agera mot Iran kvarstår, särskilt om man syftar till ett regimskifte. Oppositionens reaktion på ett sådant scenario är också oklar. Det har också diskuterats om nya förhandlingar mellan Iran och USA för att nå ett avtal.
USA:s krav har varit tydliga: stopp för all anrikning, att Iran ska sluta stödja proxygrupper och att räckvidden för iranska robotar ska begränsas till 500 kilometer. Iran har dock avvisat dessa krav och menar att det skulle öppna dem för angrepp från Israel utan möjlighet att slå tillbaka.
Den senaste tiden har en armada, inklusive det amerikanska hangarfartyget Abraham Lincoln, rört sig mot Iran. Fartygens rörelser har kunnat spåras från Sydkinesiska havet, genom Indiska oceanen, in i Omanbukten. Hangarfartyget kan bära 90 flygplan, och även om skeppen skulle vara på plats vid mitten av veckan, rapporteras de redan vara där.
Under tolvdagarskriget i somras använde Israel hundra stridsflygplan, och USA:s armada har nu med sig lika många. Samtidigt har Irans luftförsvar blivit kraftigt försvagat sedan somras, då Israel slog ut det under den första dagen av konflikten. Det har gett Israel möjlighet att agera fritt i hela landet.
Fazlhashemi förklarar att en uppbyggnad av stridskrafter kan syfta till att slå ut Irans ballistiska robotar och eliminera hotet mot Israel. Under tolvdagarskriget träffades Israel av ett stort antal iranska robotar som orsakade betydande skador. Robotarna och avfyrningsramperna är troligen spridda över hela Iran, vilket skulle kräva ett massivt anfall för att neutralisera dem.
En av målsättningarna kan vara att med samlade krafter från Israel och USA rikta ett verkningsfullt slag mot de ballistiska robotarna, deras produktion och avfyrningsramper. Enligt Fazlhashemi ville Israel avvakta med sitt anfall för att kunna eliminera hotet en gång för alla.
