Stora myndighetskritiker mot regeringens nya uranregler hotar LKAB:s framtid i Malmberget
Tio av elva remissinstanser har starkt sågat regeringens förslag om nya regler för utsläpp av uran till ytvatten. Förslaget, som kan få avgörande konsekvenser för LKAB:s gruva i Malmberget, är redan uppskjutet i mark- och miljödomstolen i Umeå och väntas bli en het fråga när förhandlingarna återupptas i april.
LKAB:s underjordsgruva i Malmberget i Gällivare kommun är en av världens största järnmalmsgruvor och en nyckelspelare i Sveriges gruvindustri, där ambitionen är att expandera och börja producera miljövänlig järnsvamp med hjälp av vätgas från förnybar energi.
Nu riskerar hela denna utveckling att stoppas. Regeringens föreslagna regler innebär att endast den biotillgängliga andelen uran – den form som påverkar växter och djur – ska räknas i ytvatten, vilket skulle innebära tuffare krav för LKAB.
”Att utgå från dagens bedömningsgrund kan leda till längre fördröjningar innan verksamheten kan sättas igång,” säger Mikko Viitala, presschef på LKAB. Han påpekar att det finns stor osäkerhet kring när och hur nya regler kan införas, vilket lägger en skugga över gruvans framtid.
Myndigheter varnar – vetenskaplig modell saknas
Bland remissinstanserna återfinns tungviktare som Statens geologiska institut (SGI) och Havs- och vattenmyndigheten, som pekar på bristen på en vetenskapligt beprövad modell för att beräkna just biotillgängligt uran. SGI varnar för att införandet av ett sådant krav utan tillgänglig modell riskerar att ge feltolkningar och orättvisa skillnader mellan olika vattenområden.
Jennifer Brammer, geolog på Naturvårdsverket, bekräftar att uranutsläppen från gruvan inte är obetydliga och att det idag kan bli svårt för LKAB att få miljötillstånd enligt de nuvarande reglerna. LKAB har lovat att rena vattnet från uran innan det släpps ut i Lina älv, men Naturvårdsverket bedömer att det kan ta upp till nio år innan reningen fungerar fullt ut.
Viitala från LKAB påpekar att ”att vänta på nya regler kan spara tid och resurser” eftersom nya krav förväntas leda till mer ändamålsenliga och anpassade tillståndsprocesser. Men exact vad det innebär ekonomiskt och tidsmässigt är fortfarande oklart.
Minister försvarar förslaget – nya regler ska spegla verklig miljöpåverkan
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari förklarar i en kommentar att förslaget syftar till att ta hänsyn till hur uran påverkar olika organismer och vattenmiljöer, till skillnad från dagens regler som är lika för alla typer av vatten.
”Dagens regler behandlar alla vatten lika. Det är visserligen enkelt för myndigheter och domstolar, men gör att kraven blir väldigt trubbiga,” säger Pourmokthari.
Reglerna är planerade att träda i kraft i januari 2026. Dock finns ännu inget besked från regeringen om när beslut kan förväntas eller hur processen ska hanteras framöver.
Vad händer härnäst?
Förhandlingarna om LKAB:s miljötillstånd i Mark- och miljödomstolen i Umeå är uppskjutna till april. LKAB och myndigheter väntar i spänning på regeringens nästa steg kring uranreglerna som avgör om expansionen i Malmberget kan fortsätta enligt plan.
Den här situationen har stor betydelse inte bara för LKAB utan för hela svensk gruvindustri och Sveriges miljöpolitik. Om förslaget går igenom kan det markera en ny era med striktare miljökrav på uranutsläpp och samtidigt skapa utmaningar för stora industriprojekt i känsliga vattenområden.
Följ utvecklingen noga under våren när regeringen förväntas fatta viktiga beslut som kan påverka hur järnmalmsproduktionen i Malmberget formas och Sveriges miljöambitioner i Norden.
